Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
262
BENFISKAR. TAGGFENIGA.
ut härstädes, äfven i mindre behållare, alldenstund man endast behöfver sörja för att
skaffa dem föda, men icke större rum eller rörelse.
*
Simpornas närmaste slägtingar äro Drakhufvudena (Scorpcenina), fula eller
åtminstone besynnerliga fiskar med från sidorna sammantryckt hufvud och kroppr
hos hvilka ryggfenans taggiga del är lika mycket eller kraftigare utvecklad än dess
mjukstråliga del eller den icke förlängda analfenan.
Fig. 97. Röd vingsimpa (Pterois volitans).
Af alla till denna underfamilj hörande arter får man väl ställa Kungsfiskarns
(Sebastes) främst. De visa sin slägtskap med familjen genom bildningen af sina
ansigtsben, men likna för öfrigt abborrarne i synnerligen hög grad. Hufvudet är
måttligt stort, på kinder, gäl- och förlock äfvensom på bakre delen beklädt med
fjäll, för öfrigt beklädt ömsom med fjäll, ömsom med trubbiga, korniga, taggartade
upphöjningar, ömsom naket, men alltid beväpnadt med taggar. Fina sammetständer
väpna båda käkarne, plogbenet och yttre kanten af gombenen. - Kungsfisken
eller Uren (Sebastes marinus) uppnår en längd af 50 till 80 cm. och prunkar i
praktfullt karminrödt, som mot ryggen öfvergår i brunaktigt och mot buken blifver
blekare. I ryggfenan räknar man 15 hårda och 15 mjuka, i bröstfenan 19, i
bukfenan 1 och 5, i analfenan 3 och 8, i stjertfenan 14 strålar. En nära stående art
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sat Dec 9 16:44:17 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/brehm/kallblod/0270.html
