Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
MAKRILFISKAR. 285
inträffar i juni och juli. Äggen äro mycket talrika, beräknade till ett antal af
omkring x/2 million i hvar hona. De utvecklas flytande under vattenytan i öppna
hafvet. Ett år gamla makrilar träffas i augusti med en kroppslängd af 10 till 15
cm. Makrilarnes föda synes hufvudsakligen bestå af andra fiskars yngel: sålunda följa
de åtskilliga små arter af sillfamiljen, af hvilka arter några rent af kallas
makril-förare. De äro ytterst glupska och växa också mycket hastigt. - Makrilens utmärkta
kött bör enligt vår åsigt ätas så snart som möjligt, hvaremot romarne läto det
blandadt med blodet och inelfvorna ruttna och derigenom beredde en af dem mycket
omtyckt sås, »garum». Den bästa kallades spansk, svart eller ädel garum, och två
mått deraf kostade hufvudsakligen till följd af de tillsatta indiska kryddorna öfver
540 kronor, så att det förutom vällukterna icke gafs någon vätska på de romerska
torgen, som betalades så högt. Den färdiga såsen häldes öfver allehanda kötträtter
eller ock dracks den med vatten och vin till bordet. Dess lukt lär hafva varit
afskyvärd.
.!. »i»
.?. .!.
Jettestora makrilar, Thonfiskarne (Orcynus), genomströfva de sydliga hafven
och blifva för många kuster, i synnerhet vid Medelhafvet, af utomordentlig
betydelse. Från makrilarne i inskränktare bemärkelse skilja de sig genom nära intill
hvar andra stälda ryggfenor och ett jemförelsevis stort antal bastardfenor, ett af
medelstora, temligen glanslösa fjäll bildadt bröstpansar, som baktill fortsattes i
spetsar, och en köl långs stjerteus sidor. De små tillspetsade käktänderna stå i en
enkel rad. - De gamle kände och jagade en vigtig medlem af detta slägte,
Thonfisken (Orcynus thynmis, fig. 110), som fångas för sitt välsmakande kött. Han
uppnår en längd af 2 till 3, en och annan uppgifver till och med ända till 4 ni.
och derutöfver, och en vigt af från 100 till 600 kg. Ryggen är svartblåaktig,
bröstpansaret blähvitt. Sidorna och buken bära på gråaktig botten silfverhvita fläckar,
hvilka förena sig till band. Första ryggfenan och analfenan äro köttfärgade, de
falska fenorna äro svafvelgula med svarta kanter. - Såsom thonfiskens verkliga
hemvist måste man betrakta Medelhafvet. T Atlantiska hafvet synes han förekomma
mera sparsamt och ersättas af beslägtade arter. Visserligen påstå fiskarena, att han
årligen i mängd vandrar från verldshafvet genom Gibraltars sund till Medelhafvet,
-och i forna tider kunde man icke förklara thonfiskens plötsliga uppträdande vid
Medelhafvets kuster annorlunda än såsom följden af en sådan invandring. Enligt
den nuvarande uppfattningen måste vi likväl tro, att thonfisken i likhet med så
många andra fiskar tidtals uppehåller sig på djupet eller raid t ute på hafvet och först
mot lektiden närmar sig kusterna. Härvid följer han visserligen bestämda vägar,
härtill sannolikt föranledd af underhafsdalar, i hvilka han drager fram, men en
vandring i de äldre berättarnes mening eger dock för visso icke rum. Dermed
förnekas icke, att thonfiskarne verkligen från Atlanten draga in i Medelhafvet eller
från detta besöka Svarta hafvet, utan vi påstå endast, att nian år ut och år in
finner thonfisken i Medelhafvet och derstädes i större antal än annanstädes. Vid
kusterna af Atlantiska hafvet uppträder denna högt skattade fisk öfver allt och alltid
mera sällan än vid Medelhafvets kuster, och endast undantagsvis förirrar han sig till
nordligare trakter, i synnerhet till Storbritannien, hvarest man oftast iakttager honom.
I våra haf är^ han en sällsynt gäst, dock har han någon gång träffats både i Kattegat
och inne i Östersjön. På vandrande th ön fiskar har man iakttagit, att de simma i
mer eller mindre talrika sällskap, stundom i stim af flera tusen fiskar, att de röra
sig ganska hastigt och med temligen stor vighet, hufvudsakligen förfölja flundror,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
