Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
288 BENFISKAB. TAGGFENIGA.
Då sjelfva fångstdageu inträder, för han ensam befälet. April månad åtgår till
förberedelserna till fångsten. I början af maj utstickas tonarerna, d. v. s. drages i
hafvet en linie, som skall tjena till rättesnöre vid nätets utkastande. Detta sker
på vattnets yta medelst långa linor, som fästas jemnlöpande med hvar andra. Dagen
efter sedan detta skett, för man det dessförinnan af de andlige högtidligt välsignade
nätet på Hera farkoster ut i hafvet och förankrar det på alla sidor. Thonfisken
drager fram med mycken regelbundenhet, om också icke, såsom de gamle trodde,
alltid med högra sidan vänd mot stranden, enligt Julianus »ömsom efter vargarnes,
ömsom efter getternas art», d. v. s. antingen och oftast i trupper af två och tre
exemplar eller i stora svärmar. Vid lugnt väder vandrar han icke och företager
då endast jagt efter föda; så snart hafvet upprÖres af blåsten, begifver han sig
på färden och följer då merendels vindens rigtning. För den skull är vid
thon-fiske hvarken storm eller vindstilla välkommen. Hvar och en önskar blåst och
naturligtvis alltid sådan, som är gynsam för hans tonar. Då fisken följer någon af
nätarmarne, kommer han först i den stora kammaren, hvars ingång står öppen. Aldrig
eller högst sällan besinnar han sig och vänder om, utan söker i stället komma igenom
och förirrar sig dervid in i nästa kammare, i hvilka han antingen redan finner
sällskap eller snart erhåller sådant. Särskilda uppsyningsrnan hålla sig med sina fartyg
i närheten af den s. k. ön vid kammarens början och gifva akt på huru många fiskar,
som gå in i nätet. De urskilja med underbar skarpblick thonfiskarne under vattnet,
ehuru dessa gå på så betydligt djup, att de ofta icke synas större än en sardell. Ja,
-de kunna räkna dem stycke för stycke liksom en herde sina får. Stundom måste
de eller reisen, som infinner sig alla aftnar, använda särskilda hjelpmedel för att
göra denna underhafsrevy möjlig. De täcka båten ined ett svart kläde för att dämpa
de ljusstrålar, som hindra seeudet, eller nedsänka en sten med ett hvitt thonfiskben,
.den s. k. lanternan, för att upplysa dunklet nere i hafvet. Ser reiseii, att en af de
främre kamrarne är allt för full, så söker han, för att bereda plats för nyanländande
fiskar, drifva de redan befintliga in i den följande kammaren. Detta sker vanligen
medelst en liten qvantitet sand, som till den grad förskräcker de rädda djuren, »som
folie himlen ned på deras rygg». Visar sig sanden icke förslå för att drifva deni
vidare, så nedsänkes för att åstadkomma skrämsel ett fårskinu, och gör icke heller
detta önskad verkan, så griper man till det yttersta medlet och hopdrager den
ifrågavarande kammaren medelst ett särskildt nät och tvingar sålunda thonfisken att vika.
Efter hvarje undersökning aflägger reisen. inför egaren en hemlig berättelse om
tillståndet, uppgifver antalet thonfiskar i nätet och meddelar de af honom vidtagna
.åtgärderna, fiskarnes fördelning i nätet o. s. v. Äro nu näten tillräckligt fylda och
inträder vindstilla den dag, som man med tusen önskningar och böner sökt påskynda,
så börjas slagtandet. Hela trakten delar fiskarenas spänning och väntan, från aflägsna
.delar af landet infinna sig förnäma personer för att öfvervara det lifliga skådespelet.
Det gäller såsom grundsats vid alla tonarer, att främlingen, som infinner sig, gerna
mottages, behandlas på det vänskapligaste sätt och vid afresan frikostigt begåfvas.
Natten före fångsten drifver reisen alla thonfiskar, hvilkas död blifvit besluten, in i
för- eller guldkammaren, ett verkligt dödens förmak, som kallas guldkammare pä
den grund att thonfisken i denna del af nätet är ett lika säkert byte som guldet i
fiskarens börs. Nu gäller det att ombesörja ännu ett vigtigt bestyr, nemligen att
utvälja det helgon, som skall bli den följande dagens skyddsherre. För den skull
kastar man namnen på några helgon i en skål och drager ut en sedel. Endast och
allenast det af slumpen utsedda helgonet anropas under följande dag. På slagtdagen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
