Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TORSKFISKAR.
325
så ringa antalet till hvarje särskild familj hörande arter också är, så utomordentligt
Tigtig är likväl ordningen för fisket. De mjukfeniga fiskarne tillhöra dem, som år
ut och år in förse fisktorgen med de mest utsökta och omtyckta hafsfiskar, till hvilkas
fångst tusentals fartyg utrustas och hvilka lemna hundratusentals menniskor
sysselsättning och förtjenst. För deras skull samlas årligen de största flottor på bestämda
rställen, och för deras skull trotsa fiskarena det fruktansvärdaste väder och alla
dermed förenade faror. Handeln med hithörande fiskarter sätter sedan århundraden de
aflägsnaste folk i förbindelse med hvarandra och är sedan gammalt för vissa trakter
och länder den förnämsta inkomstkällan och orsaken till välstånd och skall så länge
förblifva.
Familjen Torskfiskar (Gadidae).
Det virrvarr af små öar och skär, %som i en tät krans omgifver Norges kuster,
visar den mot norden styrande resanden en annan pregel, då dessa höga breddgrader
uppnås, på hvilka under sommarmånaderna midnattssolen sitter på bergen och under
vintermånaderna endast en gryning i södern talar om dagen, som ingått för lägre
breddgrader. I stället för de större öarna, hvilka sällan höja sig mer än etthundra
meter öfver hafsytan, stiga öar af betydligt mindre omfång ända till tusen och än
flera meter öfver hafvet och visa redan på afstånd sina snötäckta hjessor, som bjert
afsticka mot den mörka klippfoten, samt isjöklarne, hvilka likt breda silfverband
slingra sig nedåt. En milsbred hafsarm skiljer dessa öar, Lofotens öar, från
fastlandet och ter sig äfven i trots af den starka ström, som råder i den samma,
såsom ett lugnt innanhaf i jemförelse med det nästan alltid högt svallande Ishafvet.
Redan från ångfartyget, hvilket ömsom närmar sig fastlandet, ömsom åter vänder
ut åt öppna hafvet för att ombesörja den i det så glest befolkade Norge
förträffliga posttjensten, erfar den resande, att han befinner sig i ett öhaf, hvari hvarje ö
framstår liksom en moder, som omgifves af otaliga döttrar, små holmar och skär.
Så väl hafvet som de talrika öarna sakna söderns öfverflöd; de äro dock icke alldeles
blottade på skönhet och utöfva en underbar trollmagt i synnerhet under
midnatts-timmarne, då solen, stor och blodröd, står lågt ned vid horisonten och hennes så att
säga beslöjade glans återspeglas af de istäckta bergen och hafvet. Till denna
trollmagt bidraga väsentligen de öfver allt spridda »gårdarne», såsom norrmannen kallar
-dem, boningar, timrade af trä, beslagna med bräder och täckta med torf, hvilka
prunka i sällsamt blodröd färg och bjert afsticka mot bergväggens svarta bakgrund
och de isblå jöklarne ofvanför. Icke utan förvåning varseblifver den i landet ännu
icke hemmastadde främlingen från södern,’ att dessa gårdar äro större, ståtligare,
rymligare än gårdarne i södra Skandinaviens fruktbaraste dalar, ehuru de sällan
omgifvas af åkrar, på hvilka de fyra sommarmånadernas sol icke alltid bringar kornet
till mognad. Ja, de ståtligaste och rymligaste gårdarne ligga ofta på jemförelsevis
små öar, på hvilka klippan endast täckes af torf och på hvilkas otacksamma jord
man knappt kunnat finna så pass stort utrymme, som fordras for en liten trädgård.
Den skenbara gåtan löses emellertid, då man erfar, att det härstädes icke är landet,
utan hafvet, som utgör den åker, som plöjes, att man icke om sommaren sår och
skördar, utan midt under vintern, just under de månader, då den långa natten
obe-sfcridt utöfvar sitt herravälde och i stället för solen endast månen lyser, då i stället
för morgon- eller aftonrodnaden endast norrskenet flammar. Mellan dessa Öar ligga
Skandinaviens rikaste fiskevatten; dessa gårdar bilda de lador, i hvilka den ur hafvet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
