Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TOESKFISKAE. 331
utkläckta ungar anträffas i maj och juni. Gråsejens kött står i godhet långt efter
andra torskfiskars, och i synnerhet skattas de gamla fiskarne mycket ringa, hvarför
de också vanligen torkas eller insaltas. I saltvattensdammar blir gråsejen ganska
snart hemmavan, simmar långsamt och majestätiskt fram och åter till dess att
fodrings-timmeu slår, slukar då glupskt hvad som gifves honom och lär sig, att inställsamt
tiggeri förhjelper honom till öfverflöd på föda, hvarför han regelbundet kommer till
stranden och tager den föda, som räckes honom ur hans vårdares hand.
Kummelslägtet (Merlucius) igenkännes på den långsträckta kroppen rned
nedtryckt hufvud, två ryggfenor, af hvilka den bakre liksom analfenan intager mer än
hälften af kroppen, de stora fjällen, de jemförelsevis stora, nästan i en rad stående
tänderna och frånvaron af skäggtrådar. Vanliga kummeln (Merlucius smiridus)
uppnår en längd af omkring 120 cm. och en vigt af 16 kg. Färgen är på ryggen
brungrå, på sidorna ljusare och på buken silfverhvit. De öfra fenorna äro mörka,
de undra blekbruua. 10 strålar spänna första, 39 andra ryggfenan, 14 bröstfenan*
7 bukfenan, 37 analfenan, 19 stjertfenan. Kummeln, som redan Rondelet beskref^
tillhör de vanligaste och vigtigaste fiskarne i Medelhafvet, men uppträder äfven
temligen ofta i Atlantiska verldshafvet långs europeiska kusterna och likaså i de britiska
och skandinaviska hafven. Från januari till april, hans fortplantningstid, uppehåller
han sig nära hafsbottnen och visar egendomligt nog föga eller ingenting af sin
utomordentliga glupskhet, biter åtminstone icke ofta på kroken och måste för den skull
fångas med släpnät, hvaremot han vid den tid, då pilcharderna närma sig kusterna,
följer dessa och af dem slukar en oräknelig massa. Couch har funnit sjutton
pil-charder i magen på en måttligt stor kummel. Kummelns matsmältning står i bästa
öfverensstämmelse med hans glupskhet. Vid fara kastar han för öfrigt upp hvad
han slukat för att lätta sig och så mycket hastigare kunna verkställa sin flykt, och
detta förklarar, att man stundom med bottenref fångar hundratals, af hvilka icke
en enda har något i magen. Fångsten af denna fisk är af betydelse. Hans kött
anses visserligen icke särdeles smakligt, ar likväl mjukt och skulle må hända
förbättras genom lämplig tillredning. Men man använder fångade kummelfiskar blott
i ringa mängd för det inhemska köket, tillreder dem snarare till stock- och klippfisk
och bringar dem såsom sådan i handeln. På sydfranska kusten plägar man inhölja
nyss fångade kummelfiskar i välluktande växter, emedan man tror, att de derigenom
vinna i godhet.
Lakar (L o t a). Den enda torskfisk, som förekommer i sött vatten, är den vida
omkring utbredda Laken (Lota vulgaris, fig. 131, a), representant för Lakeslägtet
eller sådana torskfiskar, hvilkas kännetecken ligga i den långsträckta, med mycket
små fjäll beklädda kroppen med litet hufvud, två ryggfenor, af hvilka den andra är
mycket lång, en medelmåttigt lång analfena, afrundad eller tillspetsad stjertfenar
skäggtrådar på hakan, och tänder, som stå i en enkel rad i båda käkkanterua. Laken
är på rygg, sidor och fenor ljusare eller mörkare oljegrön, tecknad med svartbrunar
töckniga fläckar, på strupe och bukfenor hvitaktig. I första ryggfenan finnas 12 till
14, i den andra 68 till 74, i bröstfenan 18 till 20, i bukfenan 5 till 6, i analfenan
66 till 70, i stjertfenan 36 till 40 strålar. Längden kan uppgå till 60 cm., vigten
till 8 kg.; så stora exemplar förekomma dock endast i djupare sjöar. - Få fiskarter
utsträcka sitt boningsområde så långt som laken. Han förekommer likväl företrädes-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
