Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
-380
BENFISKAK. BLASMUNffAR.
en hanne och fyra honor, men man skall, såsom också lätt inses, ernå större
framgång, om man bättre utjenmar könens förhållanden, d. v. s. insätter nästan lika
inånga hannar som honor. Oaktadt karparnes utomordentliga fruktsamhet erhållas
likväl endast under gynsamma omständigheter 1200 till 1500 stycken yngel af en honkarp,
hvilket sannolikt beror derpå, att man hittills fäst allt för litet afseende på
inrättandet af lämpliga lekplatser. Erfarne karpodlare, som utlagt af vide flätade mattor
20 cm. djupt vågrätt under vattenspegeln och på öfra sidan försett dem med
tillräckligt många små knippen af granqvistar, hafva gjort den erfarenheten, att
karparne använde denna inrättning för att afsätta sin rom, att långt flera ägg
befruktades och att afkastningen betydligt ökades. Under Häckningstiden måste vattnet
i afvelsdammen så vidt som möjligt bevaras vid samma nivå, så att äggen icke
tidtals blottas och förderf vas. Efter ynglets utkläckande måste man hufvudsakligen
rigta sin uppmärksamhet på att skydda det samma for fiender. Vid gynsam,
hufvud-.sakligen varm väderlek växer ynglet under första sommaren till 8-12 cm. längd.
Nästa år kan det uppnå en längd af 30 cm. och derutöfver, förutsatt att icke
dammen besattes med allt för många fiskar samt att dessa erhålla riklig föda. Från
tredje sommaren kallar man dem köpgoda, bringar dem i hufvud- eller
gödnings-dammarne och lemnar dem härstädes ännu i en eller två månader. Till de yngre
*j O
fiskarne sätter man mot vintern äldre fiskar, på det att dessa skola bereda
vinterläger åt de förra. - Bland karparnes fiender måste fiskuttern, fiskörnen och alla
slags hägrar betecknas såsom de värsta, men äfven vattennäbbmöss och vattenråttor,
svarta storkar, änder, dykare, till och med grodor o. s. v. bli farliga för dem,
naturligtvis oafsedt roffiskar af de mest olikartade slag. I de flesta karpdammar plägar
man insätta en eller flera gäddor, ty man antager, att de hålla de tröga karparne i
rörelse och derigenom bidraga till, att de frodas dess bättre. I smärre dammar, der
de regelbundet matas, lära karparne sig snart att komma fram vid hvissling eller
annat lockrop eller vid ljudet af en klocka.
#
Rudeslägtet (C ar a s si u s) kännetecknas deraf att munnen, hvilken liksom hos
karparne står på spetsen af nosen, saknar skäggtrådar. De fyra spadformiga
svalgtänderna på hvardera sidan äro alla stälda i en rad. Rygg- och analfenorna hafva
hvar sin på baksidan sågtandade benstråle. - Rudan (Carassius vulgaris, fig. 149, c)
är till färgen, som likväl är mycket föränderlig, mer eller mindre mörkt messingsgul.
Denna färg öfvergår på ryggen i stålblått samt visar på fenorna en rödaktig
anstrykning. Ryggfenan spännes af 3 hårda och 14-18 mjuka, bröstfenan af l hård och 12-13
mjuka, bukfenan af 2 hårda och 7-8 mjuka, analfenan af 3 hårda och 5-6 mjuka,
stjertfenan af 19-20 strålar. Rudan uppnår icke någon betydande storlek, ty blott
sällan blir hon öfver 20 cm. lång och mer än 700 gram tung. Ekström erhöll en
ruda, som vägde l kg., och Yarrell en, som vägde något mer med en längd af 25 cm.
och 11 cm. största höjd. - Rudans utbredningsområde sträcker sig öfver mellersta, norra
och östra Europa samt Sibirien. Hon föredrager stillastående vatten, i synnerhet sjöar
med träskartade stränder eller s. k. döda flodarmar i större strömmar, men förekommer
också i små dammar, polar, pussar, träsk och moras. Hon eger i allmänhet förmågan
att uthärda i de mest olikartade och de mest förorenade vatten och trifvas och frodas
af den smutsigaste, dyblandade föda. Endast under lektideu, som i södra Europa
inträffar i juni, i norra Europa i juli, visar hon sig oftare vid vattenytan, i synnerhet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
