Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KARPARTADE FISKAR. 385
Bitterfiskarne (Rhodeus) hafva sammantryckt kroppsform med hög rygg. De
sakna skäggtrådar. Ryggfenan står midt öfver bukfenorna, är lika lång som analfenan och börjar med glatta benstrålar. Svalgtänderna äro ordnade fem på hvardera
sidan i enkel rad och hafva från sidorna sammantryckta, snedt afslipade kronor. -
Få europeiska flodfiskar kunna mäta sig med Bitterlingen (Rhodeus amarus, fig.
151, b) i prydlig form och praktfulla färger; ja, man säger knappt för mycket, om
man påstår, att denna omkring 5 cm. långa dvergkarp öfverträffar sjelfva den
berömda guldfisken i prakt. Vi lemna derför en bild äfven af denna art, men då han
icke förekommer i vårt fädernesland, vilja vi icke utförligare afhandla hans historia.
Så vidt man vet, är bitterlingen utbredd öfver hela mellersta och östra Europa och
en del af Asien. Till följd af den bittra smak, som gör köttet nästan eller alldeles
onjutbart, fångas han sällan, vanligen blott för att användas till bete. Deremot kan
han rekommenderas såsom en passande prydnad for aqvarier.
#
Ett af karpfamiljens talrikare slägten utgöres af Braxnarne (Abramis). Deras
kropp är hög, från sidorna sammantryckt, den snedt stälda munnen saknar
skäggtrådar, ryggfenan sluttar brant uppifrån bakåt och öfverträffas betydligt i längd af
analfenan. Stjertfenan har olika flikar och är djupt urskuren. I främre delen af
ryggens medellinie ligger en naken längdfåra, som på ömse sidor närmast infattas
af endast små fjäll. Bukbrädden är skarp från bukfenorna till analgropen och bildar
på samma gång en likaledes fjäll saknande hudkant. Svalgtänderna äro ordnade fem
på hvardera sidan i enkel rad. deras kronor äro från sidorna sammantryckta och snedt
afslipade.
Såsom representant för detta slägte betraktar man dess mest utbredda och
allmännast förekommande art, Braxen (Abramis Brama, fig. 152, a), en ståtlig karpfisk af stundom 60 cm. till l m. längd och 4 till 10 kg. vigt. Han igenkännes lätt
på sin från sidorna starkt sammantryckta kropp och dess ansenliga höjd. På öfre
delen af hufvudet och på ryggen är han svartaktig, på sidorna hvitgul med
silfverglans, på strupen rödaktig, på buken hvit med svarta punkter på sidorna och
svartblå fenor. - Braxen förekommer i hela mellersta, norra och östra Europa. Söder
om Alperna anträffas han lika litet som de med honom beslägtade arterna, men
uppträder åter i Rhöneområdet. Enligt Ekström fångas han äfven i Östersjön,
men hör derstädes till undantagen. Om sommaren uppehåller han sig på djupet, i
synnerhet bland braxengräset, hvarest han gräfver i gytjan och derigenom grumlar
vattnet vidt omkring. Sannolikt gräfver han efter föda, som består af maskar,
insektlarver, vattenväxter och sjelfva gytjan. - Man träffar nästan alltid dessa fiskar i
stora sällskap. Vid inträdet af lektiden, hvilken infaller i april till juni månader,
förena sig dessa sällskap till oräkneliga stim. Först infinna sig flere hannar i
närheten af stränderna, på grunda, gräsbeväxta ställen, och sedermera komma honorna.
Hannarne bära högtidsdrägt och kallas i Bayern perlbraxnar på grund af deras
taggiga utväxter. Leken sker vanligen nattetid under buller, som höres vida omkring,
emedan de nu mycket upphetsade fiskarne röra sig med stor liflighet, slå med stjerten
och smacka med lapparne, innan honorna på vattenplantor afsätta sina små,
gulaktiga ägg, af hvilka man i medeltal hos hvarje hona kan räkna omkring 140000
Vid gynsam väderlek är leken slut på tre till fyra dagar, men inträder plötsligen
fult väder, återvända de till djupet, utan att hafva afsatt rommen. Det samma
sker, om de på något sätt störas. För den skull lär det på vissa trakter i Sverige
Brehm, De kallblodiga ryggradsdjurens lif. 2:a uppl. 25
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
