Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KARPARTADE FISKAR. 389
kort ryggfena, lätt affallande fjäll och hakformiga, på kronan djupt såglikt inkarfvade
svalgtänder, ordnade i två rader, två i den ena och fem i den andra raden.
Skärbraxen eller Skärknifven (Pelecus cultratus, fig. 153, a) är slägtets
enda art och uppnår en längd af 46 cm. samt en vigt af omkring l kg. Hans
utbredning visar i flera afseenden egendomligheter. Han bebor i norra delen af
mellersta Europa endast Östersjön och de med denna sjö sammanhängande stora
söt-vattenssamlingarna samt stiger härifrån upp i floderna, så att han en gång anträffats
i Helgeån vid Kristianstad, men lefver äfven i Svarta hafvet och anträffas
regelbundet i alla floder, som utmynna i detta haf. - Köttet är dåligt, löst och benigt,
hvarför fångsten icke heller lönar sig. På åtskilliga ställen i Tyskland och
Österrike betrakta fiskarena skärbraxen med samma vidskepelse som fog elf ängar e
sidensvansen och tro, att han endast uppträder hvart sjunde år och är förebud till krig,
hungersnöd, pest och andra olyckor.
Hos Löjorna (Ali) ur nu s) är den hvälfda ryggliuien mindre böjd än deri
skärp-kantade buklmien. Den korta ryggfenan står bakom bukfenorna, den långa
analfenan bakom eller under ryggfenau. De starkt silfverglänsande, lätt affallande fjällen
visa upphöjda, från en medelpunkt utgående strålar. Munnen är rigtad uppåt,
underkäkens något framstående spets ingriper i en fördjupning i mellankäken.
Svalgtänderna stå ordnade i två rader, på hvardera sidan två och fern. Af den inre radens
tänder äro de bakre hakformigt omböjda och framställa sålunda på visst sätt
fångtänder.
Vigtigare än slägtets alla andra arter är för oss Löjan (Alburnus lucidus,
fig. 151, c, sid. 384). Öfversidans stålblå färg öfvergår på sidorna och buken i
silfverglänsande. Rygg- och stjertfeuor äro gråaktiga, de öfriga fenorna gulaktiga.
Flera varieteter uppträda så beständigt, att man ansett sig föranlåten att uppställa
dem såsom särskilda arter. I ryggfenan finnas 3 enkla och 8 klufna, i bröstfenan
l enkel och 15 klufna, i bukfenan 2 enkla och 8 klufna, i analfenan 3 enkla och 17
till 20 klufna, i stjertfenan 19 strålar. Längden vexlar mellan JO och 18 cm. Mera
sällskapliga än inånga andra fiskar, bilda löjorna alltid talrika, stundom oräkneliga stim,
och vid varm, lugn väderlek tumla de muntert om nära vattenbrynet, hvarunder de
fånga insekter och annat byte af liknande slag. Såsom H e ek el och K n er skildra
dem, äro de föga skygga, men deremot nyfikna och glupska; om något kastas i
vattnet, fly de visserligen ett ögonblick, men återvända genast tör att efterse, hvad det
var, snappa upp det utkastade föremålet, men släppa det åter, om det icke behagar
dem. För en metare, som blott åsyftar att få så många »napp» som möjligt, äro
löjorna de tacksammaste af alla fiskar, ty de nappa på snart sagdt hvarje bete, som
kastas åt dem. - Deras fortplantuingstid infaller i månaderna maj och juni, men
kan börja redan i mars och vara ända till augusti. Under denna tid samla de sig i
täta stim och stiga upp i floderna för att utvälja passande lekställen med stenig
botten eller mellan vattenväxter af olika slag. Leken sker enligt våra sagesman i
tre af kortare eller längre mellantider afbrutna omgångar. De äldsta löjorna göra
början, de yngsta sluta leken. Deras förökning är mycket stark, men deras lefnad
oproportionerligt kort, ty emedan de alltid hålla sig i stim och nära vattenytan, blifva
de lätt ett byte för roffiskar och vattenfoglar, som ständigt följa efter stimmen. -.
Såsom näringsmedel betraktas löjorna i allmänhet såsom värdelösa; dock bedrifver
man här och der deras fångst regelbundet, emedan man likväl äter dera och använ-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>