Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
EMALJFJÄLLIGA FISKAR. STÖRFISKAR MED BROSKSKELETT.
efter åldern: deras kammar och spetsar bli trubbiga, och buksköldarne försvinna
ofta nästan alldeles. Dermed förändras kroppens form i genomskärning, och de fem
kanterna försvinna mer eller mindre. - Störarne tillhöra den norra tempererade
zonen. De lefva i hafvet eller i stora insjöar, men lemna dessa vid vissa årstider
och gå upp i floderna, der de vistas hela månader igenom. Alla äro roffiskar och
mycket glupska; det är dock först såsom halfväxta som de angripa större djur; de
mindre nöja sig med maskar, blötdjur, fiskrom och dylikt. De föröka sig
utomordentligt starkt, men aftaga likväl år från år i antal, emedan deras fångst bedrifves
med den hänsynslöshet, som utmärker alla fiskare.
Bland de sju arter, som tillhöra Störslägtet (Aeipenser) och förekomma i
Europas strömmar och floder, ställer jag den mest bekanta främst. Stören
(Aeipenser sturiOj fig. 167, a) har en måttligt utdragen nos, smal öfverläpp, uppsväld, i
midten delad underläpp, enkla skäggtrådar, tätt intill hvar andra sittande stora
sidosköldar och fram- och baktill afplattade, på midten höga ryggsköldar. Färgen är på
Öfversidan mer eller mindre mörkt brun, brungrå eller brungul, på undersidan
glänsande silfverhvit; sköldarne äro smutshvita. Längden kan stiga till 6m., men utgör
vanligen icke mer än 2 m. - Atlantiska hafvet, Medelhafvet, Nordsjön och
Östersjön äro störens hemvist. I Svarta hafvet saknas han alldeles och anträffas således
icke heller i Donauområdet. I Rhen går han sällan så högt som till Mainz.
Några forskare hafva med stören förvexlat Sterletten (Aeipenser ruthenus),
ehuru denne lätt igenkännes på sin långsträckta, tunna nos, hvarjemte de temligen
långa skäggtrådarne äro fransade på insidan. Färgen är på ryggen mörkgrå, på
buken ljusare, på bröstfenor, rygg- och stjertfena grå, på buk- och analfena
smuts-hvit, på ryggsköldarne likadan som på ryggen, på sido- och buksköldarne hvit.
Längden utgör sällan mer än l m., vigten högst 12 kg. - Sterletten bebor Svarta
hafvet och stiger derifrån upp i alla deri utmynnande floder, således äfven upp i
Donau, och besöker dervid nästan alla bifloder och tillflöden. Han förekommer äfven
i Kaspiska hafvet och dess tillflöden samt i Sibiriens floder, i synnerhet Ob.
Vigtigare än de båda föregående är Husblåsstören (Aeipenser Jmso, fig.
167, 6), familjens och slag tets jette, hvilken kan uppnå 8 m. längd och 1600 kg.
vigt eller åtminstone förr i tiden verkligen uppnått denna längd och denna vigt.
Han igenkännes på sin korta, trekantiga nos, sina platta skäggtrådar och sin på
midten inbugtade öfverläpp. Öfversidan är vanligen mörkgrå, buksidan smutshvit,
nosen gulhvit, sköldarne af samma färg som buken. Hans utbredning är inskränkt
till Svarta hafvet, hvarifrån han går upp i dess olika tillflöden.
Vår närvarande kunskap om fiskarnes lif låter oss antaga, att de olika
stör-arterna i allmänhet föra samma lefnadssätt. Såsom redan blifvit anmärkt, äro de
egentligen hafsfiskar och besöka floderna endast tidtals för sin fortplantning eller
för att i dem hålla vintersömn. Huru de lefva ute i hafvet, på hvilket djup de der
vistas, hvad som der utgör deras föda, veta vi icke, men sannolikt är det, att de
äfven i hafvet föredraga ställen med lös sand- eller dybotten framför alla andra och
att de här, liksom i floderna, röra sig långsamt framåt, snarare krypande än
simmande, till hälften inbäddade i slammet, och dervid rota i bottnen med sin spetsiga
nos samt upphemta födan med sina utsträckbara läppar. Under sina vandringar höja
de sig för öfrigt upp till de högre vattenlagren och röra sig då jemförelsevis snabbt.
Vandringarna företagas af de olika arterna vid ungefär samma tid, nemligen från
mars till maj och på senhösten, i sällskap, hvilkas storlek vexlar allt efter orter och
omständigheter. - Störarne tillhöra de fruktsammaste fiskar, man känner. Af hus-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
