Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HONUNGSSTEKLAR. 13
klibbiga hår. Det är denna lef nåds van a, som trycker sin egendomliga pregel pä
ilessa smådjur, i det än den ena, än den andra kroppsdelen hos honan eller arbetarne
är utbildad för detta ändamål. Frömjölet uppsamlas oftast på bakbenen, i det att
skenbenet och den föga kortare, första fotleden äro tydligt hoptryckta och breda samt
täthåriga åtminstone på insidan. Skenbenet kan också på sin utsida hafva en af
långa hår omgifven fördjupning, hvilken förträffligt lämpar sig för att liksom i en
korg insamla och förvara frömjöl. Hvem har ej sett dessa korgar, fulla af hvitt eller
gält frömjöl hos arbetsbin, som återvända till kupan? Ej sällan förekommer
derjemte en borste för att sopa samman frömjölet. Denna borste utgöres af styfva,
korta hår, som sitta samlade till en qvast vid änden af första fotleden. Hos andra
.äro uppsarnlingsverktygen ej så fullkomliga; skenbenets utsida har då ingen korg,
utan bär blott enstaka hår, i stället äro låränden, höften eller sidorna af bakkroppen
utrustade med långa, delvis krusade liar. Andra hafva bakkroppens undra sida
försedd med korta, styfva, bakåtrigtade hår, som uppfånga frömjölet. Slutligen finnas
bin, som alldeles sakna organ att uppfånga frömjöl med. På hvad sätt skaffa då
dessa föda åt sina larver? De öfverlemna insamlandet åt dem, som kunna det, och
föredraga att insmyga sina ägg i dessas bon. Deras larver kläckas tidigare än den
CJ «’ O O O O
rätte egaren och uppäta förrådet för denne, som sålunda omkommer. Man kallar
.sådana bin för snyltbin. De äro ofta förvillande lika de arter, hos hvilka de lefva,
men kännas alltid igen p!i frånvaron af alla insamlingsverktyg. Sådana saknas äfven
alltid hos hannarne, som aldrig deltaga i honornas arbete.
Honungen uppsamlas deremot med tungans tillhjelp. På dess längd och
utbildning beror alltså honungssteklarnes olika förmåga att komma åt honungen i
blommorna. Honungs vägen, d. v. s. afståndet mellan blommans öppning och honungen, är
nemligen mycket olika till sin längd hos skilda växtarter. Vi kunna här ej närmare
inlåta oss på den ofantliga betydelse, som honuugssteldarne hafva för växtverlden, i
det att de öfverföra frömjöl från en blomma till en annan, utan måste inskränka oss
till att framhålla, att utan deras hjelp många växter ej kunna sätta frön och föröka
sig. Till Nya Zeeland har man nyligen efter många fåfänga försök lyckats införa
humlor från Europa, hvilket var nödvändigt för att få den europeiska klöfvern att
derstädes sätta frö. I landet fans nemligen ingen insekt så byggd, att den kunde
öfverföra frömjöl från den ena klöfverblomman till den andra.
Honungssteklarne förekomma öfver hela jorden ; i Sverige finnas omkring 210 arter*.
På grund af sin byggnad och sitt lefnadssätt indelas houungssteklarne i följande
grupper:
A. Honor med korg å de bakersta skenbenen och vaxafsöndrande körtlar i bakkroppen. Ögon ej nående
ned till käkarnes bas. Arbetare finnas. Lefva i samhällen. - Sociala Honungssteklar.
1. Bakre skenben utan sporrar. Ögon håriga. Samhällen fleråriga ............ Bislägtet (Apis).
2. Bakre skenben med 2 sporrar. Ögon nakna. Samhällen ettåriga........... Humlor.
B. Honor utan korg och vaxkörtlar. Ögon nående till käkarnes bas. Arbetare
saknas. Bilda ej samhällen. - Småbin eller vild b in.
1. Framvingar med 3 submarginalfält. Honorna samla frömjöl med bakbenen
eller sakna insamlingsverktyg ............ Grupperna Megillina, Andrenina, Halictina, Nomadina.
2. Framviugar med 2 submarginalfält (fig. 2: 2). Honorna samla frömjölet
under bakkroppen eller sakna insamlingsverkt3Tg.................................... Gruppen Megacliilina.
Bin (Apis). - Tama biet (Apis niellifica) är den vigtigaste af alla
honungs-steklar. Följande figurer visa formskilnaderna mellan de 3 slag af individer - hannar,
honor, arbetare - hvaraf ett bisamhälle består. Arbetarne ega i sin längre tunga, sina
* Thomson, C. G., Hymenoptera Scandinavia1. Tom. 2. Lundoe 1872. 8:0. 286 pg. l Tab.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
