Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FJÄDERMOTT. 83
Till samma slägte höra Pelsmalen (T. pellionella), Klädesmaleii (T.
spre-tella) och den något större Tapetmalen (T. tapeteella). Den första arten har
fram-vingarne gula, sidenglänsande med eller utan två bruna punkter i midten och gul
hårtofs på hufvudet, den andra har brungula, fläckiga f ram vingar och brungul
pannlugg, och den tredje har vid roten violettbruna, i spetsen ljusare, gråfläckiga vingar
.och hvit pannlugg. Såsom allt for väl är bekant, gå deras larver illa åt pelsverk,
ylletyg, uppstoppade djur och dylikt. Vintern tillbringa de i små fodral, som de
bereda af dessa ämnen. I maj och juni flyga fjärilarne i största mängd, men träffas
äfven andra tider på året.
Slägtet Hyponomeuta har små käkpalper, starkt utbildad spiraltunga och
tilltryckta fjäll på hufvudet. Framvingarne äro hos alla arterna hvita, punkterade med
svart; bakvingarn e äro mörkgrå. Larverna lefva sällskapligt i en gemensam väfnad,
som de efter omständigheterna förstora, och förpuppa sig äfven inom den samma.
Denna väfnad kan stundom vara så betydlig, att den såsom stora dukar eller lakan täcker
stora träd. Arterna lefva nemligen på träd och buskar, i synnerhet på hägg,
fruktträd, hagtorn och benved. På eftersommaren eller hösten läggas äggen på trädens
knoppar; följande vår kläckas larverna, nära sig af växtens blad och blommor, tills
de i juni eller juli förpuppa sig i spolformiga, hvita silkeshylsor inom den omtalade,
gemensamma väfnaden. Larverna hafva på ryggen två rader vårtor. Hit höra bland
andra Häggmalen (//. padella, fig. 58, a), som lefver på hägg och fruktträd, samt
Benvedsmalen (H. evonymella och H. cognatella, fig. 58, b, c).
Bland mera bekanta fjärilar af denna familj må äfven nämnas K u mini nm alen
(Depr essaria nervösa), hvars larv genom att förstöra blommorna och de unga
frukterna på kumminväxten ofta ansenligt minskar skörden af denna krydda. För att
förpuppas borrar sig larven in i den ihåliga stammen, bereder sig der ett beqvämt
läger och tillspinner flyghålet genom ett snedt lock. Äro larverna talrika, kan man
på samma stånd finna 30-40 hål, ingångar till lika många puppbon. Flere andra
arter lefva på parasollväxter, och alla öfvervintra såsom utbildade fjärilar. De hafva
dystra iärger, bred bakkropp och vågrätt liggande vingar. Deras sugtunga är väl
utbildad.
Fjädermott (Ptcrophoridce). - Från öfriga småfjärilar skiljas dessa lätt
genom sina vingar, som hvar för sig äro klufna i flera eller färre, långa, på båda sidor
fransade flikar, som likna bredvid hvar andra liggande fjädrar. Kroppen är spenslig och
de taggiga benen, i synnerhet skenbenen, mycket långa. Vingarne hållas under hvilan
rakt utsträckta åt sidorna, och djuret påminner i flygten något om en frukt med
fjunpensel, som drifves omkring af vinden. - Larverna äro 16-fotade, lefva fria på
örter eller buskar och förpuppas inom lösa, glesmaskiga väfnader, antingen på bladens
undra sida eller på marken. En bland de allmännaste arterna är Pterophorus
ptero-dactylus, sorn har 3-flikiga bakvingar, en vingbredd af 20-25 mm. och är utbredd
öfver hela Europa. Larven lefver på åkervindan (Convolvulus arvensis). Genom
sina rödgula framvingar skiljer han sig från den ej mindre utbredda, snöhvita P.
pentadactylus.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
