Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LEDDJUR. INSEKTER. NATVINGAR.
sig ned med bakkroppen just der det fullbordade första kretsen, och gående baklänges
i en spirallinie, som blir allt trängre, lassar det sand på sitt skofvellika hufvud med
den inåt vettande framfoten och kastar den utanför gropen med sådan kraft, att den
flyger flere cm. bort. Då och då hvilar djuret, men under arbetet åstadkommes ett
ständigt sandregn. Då mingräfvaren hunnit till medelpunkten, är sandkullen
försvunnen och ersatt af en trattlik fördjupning. Larven öfvervintrar och förpuppar sig
i början af juni i en klotforrnig sandhylsa, som inuti är beklädd med silkestrådar. Efter
fyra veckor framkommer sländan. - Den här afbildade Europeiska
myrlejon-s län da n (M. europceus, fig. 129) skiljes lätteligen genom sina fläckiga vingar från
vår art och är ej funnen i Sverige, ehuru hon i Tyskland är ganska allmän.
a
Florsländor (Hemerobiidce). - Från föregående familj, med hvilken de
höra nära till sammans, skilja sig dessa genom trådlika pannspröt och deras larver
genom otandade sugtäuger. Ögonen äro
starkt utstående, guldglänsande. Vanliga
florsländan eller Stinksländan (Chrysopa
perla, fig. 130) träffas under hela sommaren
i trädgårdar och småskog. Hon har tunna, i
regnbågens alla färger skiftande otiäckade
vingar, med gröna, grön gula eller köttröda ribbor.
Flygten ar långsam. Underbart nog fäster
hon sina ägg medelst ett långt och fint,
upprätt-stående skaft, som bildas af en ur bakkroppen
afsondrad klibbig vätska, som stelnar i luften.
Dessa skaftade ägg hafva fordom blifvit
ansedda för svampar och till och ined beskrifna
under namn af Ascophora ovalis. Omkring
åtta dagar efter äggläggningen utkläckas
larverna, »bladluslejonen», och söka genast
upp bladlöss, som äro deras vigtigaste föda.
Larven utsuger dem med käkarne och kastar
de tomma skinnen jemte exkrementen på
ryggen, så att ett slags säck bildas, som han for
med sig. Fullväxt spinner han in sig i en
hvit, rundad hylsa, som fästes på ett blad eller
mellan några barr. Flera generationer kunna
utvecklas under året, och den sista öfvervintra!’
i utbildadt tillstånd.
I
e
Fig. 130. Vanlig florslända (Chrysopa perla).
a. sländan. b. larven, c, d. puppan, sedd från
undra och från venstra sidan. e. pupphylsan
ännu sluten, f. den samma mellan några barr
och öppnad, g. skaftade ägg. h. ett ägg. (Fig.
b, c, d, h mer eller mindre förstorade.)
Sialider (Sialidae). - Bland de få
hithörande formerna vilja vi endast omnämna
Or m s län dör n a (Rapliidia), som träffas om våren krypande på träd och buskstammar,
der de söka efter små insekter. De utmärka sig genom sin långa, mycket rörliga
halssköld och hoptryckta bakkropp, som hos honan bär ett långt äggläggningsrör.
Larven lefver under trädens bark eller under deras möss- och laf beklädnad och närer
sig af mjuka insekter, insektägg och larver. Han öfvervintra!’ och förpuppas på våren.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
