Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
172
LEDDJUR. INSEKTER. GNAGAREINSEKTER.
nästena för att hemta deras yngel till föda åt tamfoglar. Att de tjena till näring
för många djur är ofvan omnämndt. BältorDa och myrätarne lefva hufvudsakligen af
dem. Härigenom, och emedan de flitigt förstöra ruttnande växtlemningar, bilda
termiterna en vigtig gren i naturens hushållning, fastän de, i likhet med så många
andra, icke äro behagliga för den emot dem så vanmägtiga menniskan.
Termiterna, som utgöra nära hundra arter, sönderfalla i fyra lätt skilda slägten.
Två af dem, Calotermes och Termopsis, hafva fästflikar mellan klorna, det förra
slägtet liar punktögon, det senare icke. Två slägten, Hodotermes och Termes, sakna
fästflikar, men det senare, som innehåller 58 arter, eger punktögon.
I Europas Medelhafsländer förekommer, jemte en annan termitart, den
Gul-halsade termiten (Calotermes flavicollis), men man känner af den samma endast
soldaterna och den vingade imago, deremot hvarken dess arbetare, drottning eller
näste. Imago, som hufvudsakligen är kastaniebruu, har en längd af 5-7 och en
viugbredd af 18-20 mm.
Krigiska termiten (Termes bellicosus, fig. 149, e, f), som bebor Afrikas både
östra och vestra kustländer söder om Abessinien, är en bland de största bekanta ar-
s^^^wsmi^
<^^M:-<:^ <-ÄI%?
«*< :::-<>. *£$
-’^W/W^///^/?
f’^v-i)7/-»a, ’.- ’.-. .–» ’.-. ;^–’-7/i7’>^
y&iwm/’/* * ’"....-’."...-. "–^-. Ä «tiffl*^
^*%^M^^v
S^^^Ä?^’^
^*ÄIÄ;«
Fig. 149. Förskräcklig termit (Termes dirus): a. hanne. b. soldat, c. hufvud och
framrygg af en hanne. -. d. Drottning af Tjock termit (Termes obesusj. - Krigisk
termit (Termes helltcosusj: e. puppa. f. fullväxt arbetare, a, b, d i nät. storlek,
c, e och f förstorade.
terna; längden är nemligen 18 och vingbredden 65-80 mm. Af denna art känner
man alla slags individer. Af Tjocka termiten (T. obesus, fig. 149, d) från
Ostindien äro endast hannar och honor kända.
Förskräckliga termiten (T. dirus, fig. 149, a-c), som träffas i Brasilien
och Guiana uti jordhålor och under stenar, lif närer sig af rötterna på ruttnande träd.
Drottningen och »pupporna» (d. v. s. larver med vingstumpar) äro ännu obekanta.
Ljusskygga termiten (T. lucifugus eller ar da} är den andra sydeuropeiska
arten. Han har framträngt ända till Rochefort och la Rochelle, i hvilken senare
stad, som hvilar på pålar, han åstadkommit svår förödelse. Detta är
anmärknings-värdt, emedan ingen annan art öfverskridit 40:de graden nordlig eller sydlig bredd.
Vanligen anlägga denna arts arbetare nästet i gammalt furuträ, stundom i ek-,
fläder- eller tamariskträ, då det är fuktigt och ligger nära jordytan eller under den
samma; aldrig angripa de växande träd. Små sällskap, som funnits till under ett
eller högst två år, uppehålla sig under barken, men sedan angripa de veden.
Gångarne äro icke regelbundna, och mycket ofta äro vedätaude larver, i synnerhet
Ano-biernas, termiternas föregångare, under det timmermännens rymliga hålor inredas till
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
