Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TVESTJEKTAR. BORSTSVANSAR. 193
blir defc möjligt för de små täckvingarne att nästan alldeles dölja de 20 gånger större,
men ovanligt tunna flygvingarne.
Stora tvestjerten (Labidura riparia, fig. 164) är 13-19 mm. lång och träffas
i södra Europa, vestra Asien och norra Afrika, men ej i Sverige. Pannspröten hafva
27-30 leder, och hannen har en tand på insidan af tången bakom midten.
Vanliga tvestjerten (Forficula auricularia) är den allmännare af de två
hos oss förekommande arterna. Pannspröten hafva har 14-15 leder, och tångens
tand sitter nära basen, före midten. För trädgårdsmästare är han bekant såsom den
der förtär frukter och angriper saftiga prydnads- eller köksväxter. Folket tror, att
han söker krypa in i öronen och skada trumhinnan, och har derför i många länder
gifvit honom namn af öronmask, men detta har ingen annan grund än att han
kanske någon gång af misstag krupit in i örat på en sofvande. Han uppsöker nemligen
gerna mörka springor och hål för att der gömma sig under dagen. Tvestjerten
öfvervintra!’ som fullbildacl i jorden och framkommer på våren för att fortplanta sig.
Redan i april kan man träffa honan under någon sten bredvid sina ägg, som hon
bevakar och liksom rufvar. De Geer såg henne till och med söka försvara dem mot
fiender. Såsom små följa larverna modern. Endast i nödfall förtära de andra
insekter och lefva enligt regeln af vaxtsafter.
TOLFTE ORDNINGEN:
(T Ii y s a n vi *. a).
Små, alltid vinglösa former, utan förvandling, med bitande eller
sugande mundelar och nästan alltid enkla ögon föras till denna den lägsta
af alla insektordningar.
Äfven inom föregående ordningar träffar man här och der vinglösa former, som
dock hafva spår af vingar eller ock äro så tydligt beslägtade med vingade former,
att intet tvifvel kan uppstå derom, att de ursprungligen varit vingade och förlorat sina
vingar genom förkrympning. Formerna inom denna ordning deremot visa aldrig på
något stadium spår af vingar och äro utan tvifvel att anse såsom ursprungligt
ovingade djur. I många andra fall visa de sig ock stå lägre än andra insekter och
påminna om följande leddjursklasser. Man finner t. ex. hos flere af dem spår till ben
äfven på bakkroppens undra sida, audrören saknas eller äro klent utbildade, liksom
äfven de malpighiska kärlen. Några af dem likna äfven mycket de första
larvstadierna hos några af de högre insekterna.
Borstsvansarne äro små djur, som sky ljuset och vistas på fuktiga, undangömda
ställen. De finnas spridda öfver hela jorden, ända från de kallaste polartrakterna
till eqvatorn. Man indelar dem sålunda:
A. Bakkropp lång, 10-ledad, med outvecklade fötter på undra sidan och 2 eller flera borst i spetsen. -
Springa eller krypa.
a. Kropp fjällig, ofvan kuling, med 3 långa borst i
bakkroppens spets...... ..... ............................................ 1. Fjällborstsvansar (Lepismatidce}.
fi. Kropp utan fjäll, ofvan plattad, med 2 borst i
bakkroppens spets............................................................... 2. Larvborstsvansar (Campodeidae).
.Brehm, De ryggradslösa djurens lif. 2:a uppl. 13
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
