Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
JORDSPINDLAR.
207
Jordspindlar (Territelariae). - De största af alla spindlar, hvilkas kropp
når en längd af 60-75 mm. och som med utsträckta ben upptaga en yta af 21
cm. lärigd, tillhöra denna afdelning. De lefva i allmänhet undaudolda i hål på
gamla murar, under stenar eller i konstnärligt byggda gångar, som de gräfva i jorden.
Om natten ströfva de omkring eller ligga på lur vid
mynningen till sina gömslen för att fånga insekter, Ödlor och
andra kallblodiga djur. Bettet af en eller annan art (t. ex.
Chcetopelma olivaceum i Egypten) lär vara ganska giftigt.
- De lefva nästan uteslutande i gamla och nya verldens
varmaste trakter; i Europa finnas endast några få arter i de
södra länderna.
Vanliga fogelspindeln (Avicularia vestiaria, fig. 172)
från Brasilien är 60 mm. lång, svart eller mörkbrun till färgen
med grofva, starkt ludna ben. Hans 8 ögon äro såsom hos
flertalet jordspindlar ordnade i form af ett liggande kors (jfr
fig. 173, a). Redan från början af 1700-talet kände man
genom den holländska forskarinnan fru Mer i an till dess vana
att fånga och förtära små foglar. Detta måtte dock hända
ganska sällan och mera undantagsvis, ty på senare tiden har
blott en enda forskare, engelsmannen Bates, lyckats iakttaga
ett sådant fall i Brasilien.
Af de högst märkvärdiga Miiiörspindlarne finnas i
södra Europa ett par tjog arter, hvilka dock ej ännu alla äro
kända med afseende på sitt lefnadssätt. De arter, som
närmare blifvit undersökta, hafva alla visat sig såsom skickliga
gräfvare, som förfärdiga i jorden mer eller mindre dolda rör,
hvaruti de lefva. Det är dock endast honorna, som bygga
dylika rör; hannarne irra deremot omkring utan att hafva något
egentligt hem, men hålla sig väl undangömda bland mossa
och under stenar och äro derför föga kända. De af honorna
förfärdigade bostäderna äro till sin byggnad olika hos skilda
arter och förete flera typer, bland hvilka vi här vilja
omnämna de vigtigaste. Rör spindel n (Atypus piceiis) går
längst i norr af alla och förekommer så väl i mellersta
Tyskland som i södra England. Han bygger ett långt, cylindriskt
rör, som till en del ligger doldt i jorden, men har en lång afdelning ofvan jord,
som mer eller mindre ligger utefter marken eller är fäst vid växter; i spetsen är
denna del af röret hopsnörd och saknar egentlig öppning samt hvarje spår af ett
lock. Den i jorden nedsänkta delen af röret har en säckformig utvidgning, som är
spindelns egentliga bostad. Om några arter af slägtet Cystauchenius, hvilka finnas
i norra Afrika, känner man att de bygga lodrätt stående rör, som ofvan jord utlöpa
i en trattformig bildning af glänsande hvit färg. Tratten är alldeles öppen, utan
något lock, och ser på afstånd ut som en hvit svamp. Öfriga minörspindlar,
tillhörande slägtena Cteniza och Ncmesia, tillstänga sina bostäder med konstnärligt
förfärdigade lock eller falldörrar, hvilka, då de äro stängda, nästan omöjliggöra boets
upptäckande, enär locket på utsidan betäckes af mossa, vissnade blad, jord och annat
affall. Locken äro än helt tunna, skiflika och ligga helt enkelt öfver rörets mynning,
än äro de, såsom hos den här afbildade Cteniza Sauvagei (figg. 173, 174), rätt tjocka
Fig. 173. Sauvages
minor-spindel (Cteniza Sauvagei).
a. Ögonställningen (starkt
förstorad), b. rörets lock
sedt inifrån, c. äggsamling,
b, c i nät. st.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
