Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
210 LEDDJUR. SPINDELDJUR. SPINDLAR.
hufvudröret, än sidogången. Denna dörr passar så väl till hufvudrörets sidor, att
en inträngande fiende svårligen anar sidogångens tillvaro och följaktligen ej hittar
spindeln, då han dit tagit sin tillflykt. Invändigt äro dörrar och rör på finaste sätt
öfverspunna med silke.
Hjulspindlar (Orbitelarice}. - Benen äro hos dessa långa och kraftiga,
det första paret oftast längre än de öfriga. Spinn vårtorna äro 6, korta och koniska,
oftast med talrika spinnrör. - Hithörande spindlar uppsätta, med få undantag,
hjul-formiga, lodrätt stälda nät, bestående af ett antal radier, som förenas genom trådar
lagda i koncentriska cirklar eller snäcklinier. Bredvid fångstnätet förfärdiga de ofta
ett slags bo, hvari de afvakta sitt byte, eller också sitta de dolda under ett blad
eller dylikt eller i midten af nätet. Honorna lägga vanligen sina ägg om hösten,
hvarefter de skrumpna i hop och dö; ungarne kläckas ut fram på våren.
Korsspindeln (Epeira diademata, figg. 170,175) har fått sitt namn af de hvita, i
kors stälda fläckarue på bakkroppen, hvilken vexlar till färgen från svart genom olika
skiftningar af brunt och grått till rent gult. Hannen har en betydligt mindre bakkropp
än honan och andra benparets skenben förtjockade. Korsspindeln är utbredd öfver
nästan hela Europa och allmän öfver allt i Sverige. Ungarne komma ur äggen i
maj och hålla sig först några dagar till sammans i en tät hop. Sedan skingra de
sig och spinna hvar och en sitt lilla nät, som är helt litet jernfördt med de mer än
30 cm. breda, som spinnas af de fullväxta. Först uppsattes den Öfversta tvärtråden,
som är styft spänd mellan två ofta ganska långt skilda punkter, t. ex. två
grenspetsar eller två gärclesgårdsstörar. Huru spindeln får denna första tråd fäst, kan
synas ganska svårt att förklara, då den t. ex är spänd mellan två ganska aflägsna
buskar. Det går emellertid till så, att djuret ställer sig långt ut på en gren,
pressar ut en tråd och låter den drifva för vinden, tills den fäster sig vid någon
utskjutande punkt, då den smala bryggan genast är färdig. Det händer också, att
han fäster tråden vid ett ställe och sedan släpper sig ned och svänger sig fram och
till baka, tills han lyckas nå någon lämplig punkt och få fotfäste på den samma. Då
han med ytterligare några trådar fått färdig en ram för det blifvande nätet, drager
han först en diameter och sedan från dennas midt radier åt alla håll. Sedan är det
ett lätt arbete att sammanbinda dessa med en från medelpunkten utgående
spiral-tråd. Trådarne i midten, så långt spindeln når, äro torra; för öfrigt är spiraltråden
besatt med små klibbiga kulor och knutar, hvarigenom insekterna lättare fastna.
Man har räknat ut, att ett nät af 36-39 cm. diameter innehåller omkring
120000 sådana kulor. Båda könen sätta upp likadana nät. Den väfnad, som skyddar
äggen, besörjes deremot ensamt af honan. Har en fluga eller annan insekt varit
nog olycklig att fara emot nätet och deruti trassla in sig, störtar spindeln fram från
sitt gömställe, dock ryckvis, ty han går alltid försigtigt till väga och är snart i nätets
midt. Härifrån begifver han sig till det ställe, der flugan sprattlar och surrar
förtvifladt, och gifver henne ett bett, som vanligen bringar henne till stillhet. Samtidigt
brukar han med stor snabbhet rulla in henne i ett tätt hölje af fina hvita trådar,
inom hvilket hon ligger orörlig som ett lindebarn, och suger sedan ut henne
antingen på stället eller i sitt gömsle. Får spindeln en geting eller annat obehagligt
byte i sitt nät, biter han af trådarne rundt omkring för att bli det qvitt. Blir han
skrämd, släpper han sig plötsligt med en tråd till marken och klättrar upp igen,
när faran är öfver. - Parningen eger rum om hösten, de vida sällsyntare hannarue
dö kort derefter.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
