Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KRÄFTDJUR I ALLMÄNHET.
231
d
d
a a
sätt hafva, genom kroppens ombildning och tillkomst af fastare skyddande delar
kring den samma, former uppstått, som i hög grad afvika från den vanliga
föreställningen om ett kräftdjur. Under alla förhållanden, hur främmande än det
fullväxta djurets utseende kan förefalla, lemnar dock den ur ägget framkomna larven,
som i alla väsentliga delar liknar ett fritt lefvande kräftdjurs, ett oemotsägligt bevis
för dess plats inom denna klass.
Innan vi öfvergå till framställningen af klassens vigtigaste former, vilja vi
lemna en kortfattad redogörelse för de förnämsta yttre och inre delarne af
flodkräftan (fig. 199), som på samma gång är det allmännast kända och det för
undersökning lättast tillgängliga af hit hörande djur. Hvad kräftans yttre angår visa sig
vid första påseende tvenne väl begränsade
afdelningar på kroppen, nemligen en framkropp,
som betäckes ofvan och på sidorna af en fast,
sammanhängande sköld, den s. k. ryggskölden,
samt en bakre, sexledad stjert. Vid
ryggsköldens midt finnes en tvärfåra (n a ek f år an), som
böjer sig nedåt och framåt på hvardera sidan
och begränsar hufvudet från bröstet. De
tvenne fåror, som utgå bakåt från nackfårans
öfversta del, antyda hjertats läge och på samma
gång gränsen mellan den hjertat omgifvande
säcken (hjertsäcken) och gälhålan. Framtill utlöper
ryggskölden i en bred s. k. pann tagg (rostrum),
och vid dennas bas sitta ögonen. De äro fästa
på rörliga skaft och kunna derigenom rigtas åt
olika håll samt läggas till baka i en ränna på
sidorna af rostrum. Vid närmare påseende visar
sig deras yta ej enkel såsom hornhinnan i
däggdjurens ögon, utan afdelad liksom hos insektögat
i en stor mängd små, oftast qvadratiska fält
(facetter); mot hvar och en af dessa svara
bildningar i ögats inre, för hvilkas byggnad utrymmet
dock ej tillåter oss att redogöra; det hela lemnar
exempel på ett s. k. sammansatt öga. De tvenne
följande paren bihang på hufvudet utgöras
likaledes af sinnesorgan, nemligen ett par främre
(inre) antenner, som bestå af ett 3-ledadt skaft och tvenne korta svepor,
hvardera sammansatt af ett stort antal små ringar, samt ett par bakre (yttre) antenner,
som vid basen ega ett bredt fjäll-likt och rörligt bihang (squama) och från ett tjockt
skaft utlöpa i en mycket lång, fint ringlad svepa. Jemte det antennerna synas
företrädesvis vara djurets känselorgau, står med säkerhet ännu ett sinne i samband
med det främre paret. På öfra sidan af första skaftleden hos dessa finner man
nemligen vid närmare granskning en liten af borst betäckt springa, som leder in i en
liten tunnväggig säck. Denna säck är den s. k. hörselblåsan och lemnar exempel
på ett hörselorgan af enklaste och ursprungligaste form. Blåsans inre är fyldt
hufvudsakligen af vatten, och de ljudvågor, som från omgifningen meddelas detta, träffa de
fina, fjäderlika hår (hörselhåren), som äro fästa i säckens väggar och skjuta fritt
in i dess hålighet. I spetsen af hvarje hår slutar en hörselnerv, hvilken mottager det
ff
Fig. 199. Flodkräfta (Astacus
fluvia-tilis). a. främre paret antenner, b. bakre
paret antenner. c. ögonen, d. l:sta
paret gångfötter. e. 5:te paret
gångfötter, f. stjertfOtter. g. simfena.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
