Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SALPER.
265
mande Eldvalsarne (Pyrosoma). Dessa djurkoloniers kropp har formen af en ihålig
grankotte, hvars yttre är af slemartad-broskartad beskaffenhet med fjällika
upphöjningar på ytan och omsluter såsom en mantel en mängd vinkelrätt mot dess längdaxel
ordnade djur, hvilkas införsöppningar ligga i kretsar på mantelns yta, under det
utförsöppningarna mynna in i en gemensam centralkanal, som genomsätter
djurkolonien i hela dess längd och vid mantelns bredare ände har en kretsrund öppning.
Fortplantningen sker, liksom hos de fastsittande sammansatta ascidierna, dels genom
ägg, dels på könlös väg genom knoppning. Eldvalsarne hafva fått sitt namn deraf,
att de intaga en framstående plats bland de djur, som orsaka hafvets »lysande»
(marelden). Det ljus de utstråla är grönblått och kan lätt skiljas från alla andra
lysande djurs sken. Ljuset utgår från tvenne cellgrupper, som ligga hos hvarje
individ i närheten af munöppningen och nervgangliet. Det framkallas i vanliga fall
af vattnets rörelser; vid beröring af djurkoloniens båda ändar eller någon del af den
samma visar sig ljuset på det retade stället, och denna retning fortplantas från en
individ till den närmast varande och så vidare öfver hela kolonien, hos hvilken man
sålunda finner dubbelt så inånga lysande punkter som individer. Hos en 8 cm. lång
pyrosoma med en genomskärning af 4 cm. hur man beräknat de lysande punkterna
till 6400.
ANDRÅ KLASSEN:
SALPER (THALIACEA).
Salperna äro fritt simmande, glasklara manteldjur af vals- eller tunnlik kropp,
i hvars motsatta ändar de båda mantelöppningarna ligga; gälen är bladlik eller cy-
Fig. 231. Salpa maxima, från sidan. Nät. storl.
lindrisk; de öfriga inre organen, näringskanal, hjerta (fig. 231, e) och könsorgan ligga
hopgyttrade till ett nystan (c) i kroppens undre och bakre del. En nervknut med
åt alla håll utstrålande nerver är belägen på ryggsidan bakom och ofvanför munnen,
och intill den samma ligger än ögat (f), än ett hörselorgan. Under nervknuten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
