Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
270
MO SS D JUR.
mynningarna rörliga bihang och äro belägna i kapselns ände. Det afbildade slägtet
Tubulipora (fig. 237) bildar tallriksformiga, skorplika öfverdrag, från hvilka de
enskilda djuren utgå strålformigt.
Vi vilja ej lemna mossdjuren utan att till
sist omnämna ett djur, Skeddjuret
(Loxo-soma), som till sammans med några få andra
slägten plägar afskiljas såsom en särskild
underklass från de öfriga. Det för skeddjuren i
synnerhet betecknande är tarmöppningens läge
inom tentakelkransen, ej utanför den samma,
såsom hos de föregående. De visa i det hela
en enklare byggnad, som påminner om de
förras larver. Skeddjuret är ett ej
kolonibildande djur, hvars bål med ett långt muskulöst
skaft är fäst på andra djur, såsom maskar,
bryozoer och svampar, förmedelst ett vid
skaftets ände afsöndradt kittamne. Vid bålens
främre ände sitter en krans af 8-12 med
två rader långa cilier försedda tentakler, och
från dess sidor utväxa knoppar, som vid
mognaden blifva fria, för att derefter fästa sig
på samma sätt som moderdjuret. Man har
emellertid äfven iakttagit ett annat slags
fortplantning hos skeddjuren, nemligen förmedelst sköldformiga, med ciliekrans utrustade
och följaktligen kringsvärmande larver.
Fig. 237. Tubulipora verrucosa. Nederst till
höger i nät. storl.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
