Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KAMGÄLADE.
301
bildade slägtet (LitoridinaJ finna vi för öfrigt hufvudet utdraget i en snabel, som
dock ej kan indragas och i hvars spets munöppningen ligger. Andra slägten ega en
betydligt längre och indragbar snabel. Foten (p) är temligen liten och med den
sammanhänger den muskel, skalmuskeln (m), genom hvilken djuret är fäst vid skalet.
Skär man upp mantelhålan, visar sig, vanligen till höger, ändtarmen med dess
mynning (d), och strax derintill en slemkörtel, hvilken stundom afsöndrar en stor mängd
slem, som utträder genom andhålet. Hos några enstaka slägten, den skandinaviska
Purpura samt Mur ex, finnes dessutom i andningshålans tak den s. k. purpur
körteln, en långsträckt, hvitgul körtel, hvars färglösa afsöndring under solljusets
påverkan antager en röd eller violett färg, den äkta purpurn, redan i forntiden högt
värderad för sin varaktiga beskaffenhet. På venstra sidan i samma hålighet - som
på grund deraf kallas andningshåla - ligger
den kamlika, af en mängd smala blad
sammansatta gälen (g) och bakom den samma
hjertat (h). Slutligen förtjenar omnämnas
en egendomlig inrättning af foten hos så
väl ett stort antal hit hörande snäckor som
hos flere andra blöt djur och som är orsaken
till fotens stora förmåga att svälla och
förändra sin form. På foten finnes nemligen
en öppning, som leder in till ett rikt
för-grenadt kanalsysteni i den samma, hvilket
äfven står i förbindelse med håligheter i
kroppen, innehållande venöst blod. Genom
denna öppning upptages vatten, när foten
sträckes utom skalet, och den sväller
derigenom till ett omfång, som vida öfvergår
mynningens vidd. När den åter drages till
baka, flyter vattnet helt enkelt åter ut.
Antalet kända, nu lefvande arter, som
tillhöra denna ordning, uppgår till ungefär
8000; man kan fördela dem i fyra större
grupper (underordningar), nemligen:
A. Skal enkelt
a. och spiralvridet eller skållikt. Lock finnes oftast.
1. Gäl kamlik, med hela sin längd vidväxt ......... ........ L Kamgälade (Ctenobranchiata).
2. Gäl (l eller 2) fjäderlik, blott med basen vidväxt ...... 2. Sköldgälade (Aspidobranchiata).
fi. och skållikt. Gälar bladlika, rundt kring foten. Lock
saknas .................................................................... 3. Kransgälade (Cyclobranchiata).
B. Skal sammansatt af flera bakom hvar andra liggande stycken. 4. Larvsnäckor (Placophora).
Den till omfånget största af dessa underordningar är de Kamgälade S
(Ctenobranchiata). Hos dessa ligger andningshålan på nacken och innehåller en stor gäl
samt bredvid denna en mindre s. k. bigäl. Vattnet ledes hos många in till hålan
genom ett andningsrör (s. k. sifon), som bildas af manteln framtill på venstra sidan;
hos andra saknas denna sifon. För lättare öfversigts skull är det lämpligt att
sammanställa de familjer, som ega eller sakna sifon, och detta så mycket hellre som
skal-mynningens form är olika i båda fallen. Der djuret eger sifon, finnes nemligen för
denna en utskärning eller kanal på den inre munkanten vid pelaren. Dessa snäckor
k
Fig. 257. Handjur af Litoridina med uppskuren
gälhåla, c. a. munnen, p. foten. m. skalmuskel.
d. anus. f. slemkörtel, e. njure. g. gäl. h. det
tvårummiga hjertat. Nät. st.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
