Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VINGSNÄCKOR. SIMSNÄCKOR.
319
mynningen. På grund af denna byggnad hos foten kunna djuren icke krypa, men
kasta sig i stället framåt på det sätt, att fotens bakre del skjutes under den främre.
Hufvudet bär två tjocka, cylindriska utskott, i hvilkas spets de ofta mycket stora,
lifligt färgade ögonen sitta, under det trefvarne utgå på insidan af dessa utskott i
form af tunna trådar. Nosen är lång och kan icke indragas. Manteln är vid och
tunn och har ofta ett trådlikt bihang, som ligger i den öfre kanalen vid skalets
mynning. Stfrowfcws-arternas skal slutar nedtill i en kort kanal; mynningen är smal
och dess ytterläpp, som vanligen är vinglikt utbredd, kan upptill förlängas i en flik.
men saknar långa utskott. Alla arterna tillhöra de tropiska hafven; en af de
allmännaste, 8. gigas, införes i sådana massor från Vestindien, att man ej sällan finner
blomstergrupper bekransade dermed; ofta användes den också till amplar och
blomstervaser; dess skal når en längd af 30 cm. och en vigt af nära 2 kg. Hos slägtet
Pteroceras har ytterläppen på det
f ull väx ta skalet nedtill en tydlig bugt
och är vinglikt utbredd med
finger-lika, först fårade, sedan slutna
utskott.
Fig. 270. Yingsnäcka (Strombus lentig inosus). Nät. st.
Den andra underordningen af
de framgälade snäckorna, de
Sköldgäl a d e S (Aspidobranchiaia), ut-
märkes af en eller två med basen
vidväxta, fjäderlika gälar. Man har
ock, på grund af rifskifvans
beskaffenhet, kallat dem Solfjädertungade
(Ehipidoglossata) ; tungan eger
nemligen här flera än sju längsgående
rader skifvor eller tänder, hvarjemte
i hvarje t v ärrad på yttre sidan
fin-rias talrika, solfjäderformigt bredvid
hvar andra ordnade smala blad. En
stor audningshåla, innehållande en
tvåbladig gäl, är belägen på ryggen.
Skalet, som vexlar till formen, liar alltid en hel munkant; foten är af ansenlig
storlek. Alla hithörande djur äro växtätare, som mest uppehålla sig på klippiga kuster.
De till denna underordning hörande familjerna åtskiljas på följande sätt:
A. Blott l gäl, på venstra sidan. Skalets ytterläpp hel.
a. Skal half klotformigt. Fot utan bihang ............................. 1. Simsnäckor (Neritidae).
,3. » snurr- eller tornlikt. Fot med sidoflikar och tradbihang. 2. Hvirfvelsnäckor (Trochidae).
B. Två s}*mmetriskt liggande gälar. Skal med hål eller springor.
a. Skal öronlikt med en rad hål ........................................ 3. Hafsöron (Haliotidce).
(i. » skål- eller toppmösselikt med ett hål i spetsen eller en
springa i kanten ........................................................... 4. Spr ick snack or (Fissurellidae).
Endast familjen Simsnäckor (N er itidce) innehåller talrika former, som lefva
i sött vatten, de flesta tillhörande slägtet Nerita. Djuret har ett bredt, omvändt
hjertlikt hufvud, på hvars undra sida den stora, veckade munnen är belägen;
ögonen äro kortskaftade och sitta på yttre sidan om de långa, spetsiga trefvarnes bas.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
