Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
324
BLOTDJUR. SNÄCKDJUR. KÖLFOTINGAR.
bottnen, så möta oss de blötdjur, som tillhöra denna ordning, på öppna hafvet.
Köl-fotingarnes kropp, som antingen är naken eller försedd med ett tunt skal,
öfverensstämmer med andra lägre djur, som tillhöra öppna hafvet, deruti, att den är af
genomskinlig beskaffenhet. Derigenom och genom sin byggnad blifva dessa djur de
må hända mest tilldragande företeelser inom blötdjurens klass. Atlantidernas
familj består af små djur af några millimeters genomskärning, hvilka man redan vid
första anblicken måste förklara såsom snäckor, på grund dels af det spiralvridna
skalet, dels af djurets förhållande till detta, dess sätt att äta och röra sig o. s. v. Man
skall emellertid snart upptäcka ganska väsentliga afvikelser från snäckorna. Hufvudet
är förlängdt i en nos, vid hvars ände munnen är belägen. I hufvudets öfre del
synes genom kroppsbetäckningen djurens hjerna, bestående af ofvan svalget liggande
ganglier, samt de vigtigaste sinnesorganen, nemligen hörselblåsor, högt utvecklade
ögon och trefvare. I stället för
buk-fotingarnes krypfot, som oftast
omedelbart sammanhänger med hufvudet,
finnes hos denna ordning en från
hufvudet afsatt fot, som består af tre
afdelningar. Den främsta af dessa
är hoptryckt, rörlig och böjlig och
användes ungefär såsom en vrickåra
till fortskaffningsmedel. Bakom denna
del, den s. k. kölen, som gifvit
ordningen dess namn, sitter en sugskål,
med hvilken djuret förankrar sig
antingen vid bottnen eller - i regeln
- vid kringflytande föremål, såsom
tång m. m. Den tredje bakre
afdelningen, den s. k. svansen, bär på
ryggsidan ett platt, hornartadt lock,
som liksom hos andra snäckor kan
tillsluta skalmynningen. I likhet med
de framgälade snäckorna utvecklas
kölfotingarne från larver, försedda
med ett cilieradt och flikigt
sim-segel.
Atlantiderna tillhöra de tropiska och tempererade hafven och uppträda ofta
massvis till saminans. Mest bekanta äro tvenne arter, Atlanta Peronii (fig. 275) och
A. Kerandreniij den förra med horngult, böjligt, den senare med glasklart, sprödt
skal, hvilka jemte andra det öppna hafvets djur af ström och våg ofta drifvas in i
sundet vid Messina. De största skalen af den förra äro i genomskärning 9 mm., af
den senare 10. Rörelserna utföras med kölen och svansen; ryggsidan med skalet
äro derunder rigtade nedåt; i sitt sätt att röra sig erinra djuren om de fladdrande
eller hoppande rörelserna hos de nedan omnämnda vingfotingarne. När djuret oroas
eller vill sänka sig djupare ned, drager det sig helt och hållet in i skalet, hvarvid
först hufvudet, derpå fenan, som hoplägges, och sist kroppens bakände med locket
forsvinna.
Slägtet Carinaria sluter sig i flera afseenden till Atlanta, genom andra
karak-terer bildar det deremot en öfvergång till en tredje form, som här nedan skall om-
Fig. 275. Atlanta Peronii. 7-faldigt förstorad.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
