Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
STJERNSNIGLAR. TRÅDSNIGLAR. TRÄDSNIGLAR. 331
Från Doris afviker slägtet Ancula (fig. 280) genom närvaron af tvenne utskott
framtill på hufvudet jemte framåtrigtade spetsiga utskott vid basen af de tentakler,
som motsvara de hos Doris på ryggen belägna. Gälarne bilda en krans framom
tarmöppningen, och bredvid dem uppskjuta klubblika, något plattryckta bihang. Inom
Skandinaviens haf har anträffats arten A. cristata, utmärkt genom sin mjblkhvita,
genomskinliga färg. Liksom Doris-arterna lefver hon på ringa djup, der hon kryper
omkring bland hafsväxterna.
Ett tredje slägte bland stjernsniglarne är Polycera, som lättast igenkännes på
de långa vårtor, hvilka likt små horn skjuta fram på hufvudet. Den mest utbredda
af de nordiska arterna är P. cornuta, som träffas på ett djup af högst 40 meter.
Hos Trådsniglarnes (2Eolididce) familj finnes på ryggsidan talrika, oftast
enkla, stundom greniga bihang, som innesluta utstjelpningår och förgreningar af
tarmkanalen. Detta är t. ex. förhållandet med det slägte JEolis, som ligger till grund för
uppställandet af familjen. Ryggutskotten äro här ordnade symmetriskt i rader, och
i spetsen af hvarje utskott finnes en liten säck, fyld med s. k. uässelkapslar. Dessa
äro helt små blåsor, innehållande en i spiral inrullad tråd, som vid tryck utkastas
ocli genom sin brännande förmåga tjenar såsom försvars- eller anfallsvapen.
En i Nordsjön förekommande art är JEolis papillosa, som vid Englands kust
når ända till 15 cm. längd. Dess hufvudfärg är gråbrun; papillerna (utskotten) stå
i sneda tvärrader. Under hvila är kroppen hopträngd, papillerna ligga platta och
böjda öfver hvar andra, och de bakre tentaklerna äro neddragna. Endast när djuret
kryper, framträda spetsarne af fotens flikar och bakkroppen under papillerna.
Lägges det på rygg, så sluter det fotens kanter tätt till sammans, rullar i hop sig som
en igelkott och betäcker till och med buksidan med papiller. Stundom träffas djuret
simmande vid ytan.
^Eolis-arterna, liksom hela familjen för öfrigt, lefva af animalisk föda, framför
allt af hafsanemoner. Man har iakttagit, att den nämnda arten vid sina angrepp
på anemonen börjar med att göra ett hål vid dennas fot och sedan så småningom
äter sig in i den samma.
Aggen läggas i spiralformiga snören, som medelst ett slemartadt band
fästasvid hafsväxter, stenar eller andra föremål.
En annan familj, Trådsniglarnes (Dendronotidae), utmärkes af symmetriskt
ordnade, trädlikt greniga bihang. Hos den i våra haf allmänna Träd snigel n
(Den-dronotus arlorescenSj fig. 281) bilda dessa bihang en halfkrets af 7-9 par öfver
kroppens framkant; 5-6 par stå långs ryggen. Äfven den skida, i hvilken
tentaklerna kunna indragas, är flikad. Kroppen afsmalnar småningom mot den spetsigar
bakre änden; foten är smalare än ryggen och dess sidokanter draga sig ofta så nära
till saminans, att den synes som en skarp köl. Djuret träffas oftast klättrande
omkring på algerna, på hvilkas yttersta grenspetsar det stundom ses svänga
framkrop-pen fritt åt sidorna lik en mätarelarv eller den nyssnämnda sjöharen, sökande efter
ett föremål, på hvilket det kan fortsätta sin väg. Det uppnår en längd af 35 mm.
och dess vanligaste färg är köttröd eller brunaktig.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
