- Project Runeberg -  Djurens lif / De ryggradslösa djurens lif /
348

(1882-1888) Author: Alfred Edmund Brehm
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

348 BLÖTDJUR. MUSSELDJUR. TVÅMUSKLIGA MUSSLOR.

öka produktionen af perlor, i synnerhet flodperlor, genom att förmå musslorna till
perlbildning på kortare tid och i större mängd. Det ena sättet att på konstlad väg
frambringa perlor genom att skada eller borra i skalen, var kändt af Linné, som
meddelade sin upptäckt och resultaten af sina anstälda försök till 1761 års riksdag,
som beslöt att låta en belöning utgå till upptäckaren. Af någon anledning utgick
en sådan emellertid aldrig af offentliga medel, utan från en privat person, som
dermed också kom i besittning af hemligheten. Dennas innebörd har sedermera aldrig
blifvit fullständigt känd. En annan metod att åstadkomma perlbildniug består deri,
att främmande kroppar införas i musslorna mellan manteln och skalet dels med, dels
utan skada för det senare. Detta förfaringssätt är sedan flera århundraden till baka
i bruk hos kineserna vid staden Tetsing i norra delen af Tschekiang, der omkring
5000 familjer lära sysselsätta sig med denna industrigren.

Användbarheten af den kinesiska metoden har äfven blifvit pröfvad af v.
Hess-ling på vår floclperlmussla. Främmande kroppar, såsom runda, af alabaster och
elfenben svarfvade kulor, äfvensom små halfrunda glasperlor infördes försigtigt mellan
djurens mantel och skal. Musslorna lades dels till baka i de bäckar, från hvilka de
upptagits, dels i det kalkhaltiga rinnande vattnet i aqvarier på fysiologiska institutet
i Munchen. När de efter ett års tid undersöktes, visade glasperlorna hos de i backarne
lefvande musslorna ett tunt, smutshvitt, men till största delen färgadt öfverdrag af
skalärnne, hos aqvariemusslorna en temligen tjock, finkornig, smutsgul kalkskorpa,
och liknade sålunda minst af allt perlor. Genom bådadera försöken vans sålunda här
den säkra öfvertygelsen, att dessa djur voro olämpliga för dylika experiment. Ton
Hessling påvisade äfven det fruktlösa i att, såsom man föreslagit, reglera och
befordra parasiters invandring i perlmusslorna för att vinna större perlafkastning. Man
borde derför, såsom den enda rationela utvägen, rigta sin uppmärksamhet endast på
en perlodling på naturligt sätt. »Det högst ogynsamma förhållandet, att på 103
perlmusslor kommer en perla af dålig beskaffenhet, på 2215 en perla af medelmåttigt
värde och först på 2708 en perla af god beskaffenhet, beror uteslutande på det för
vår perlmussla egendomliga mörka färgämne, som blandar sig i skalsubstansen, och
detta färgämne beror åter på den näring, som djuret intager och för det samma är
nödvändig. Det inträffar sålunda här, liksom ofta i naturen, att en och samma
orsak, som inger förhoppningar om ett godt resultat, sjelf åter omintetgör detta: det
färgade epidermisämnet utgör anledningen till perlbildningen, det samma förhindrar
också att alla i djuret alstrade perlor kunna blifva äkta.»

Vi bifoga här till sist de åsigter v. Hessling framstält om sättet att återföra
musslorna så vidt möjligt till deras ursprungliga naturtillstånd och de lärdomar man
deraf kan draga med afseende på perlfångsten.

Beträffande musslorna sjelfva äro företrädesvis tvenne saker af stor vigt, deras
näring och fortplantning. Då de hemta den förra från det omgifvande vattnet,
förtjenar alltså detta i första hand uppmärksamhet så i qvantitativt som qvalitativt
hänseende. Af den stora vattenmängd, hvarje djur behöfver till sin näring, kan man
sluta till, att musslorna för sitt välbefinnande fordra tillräckliga vattenmängder af
lämplig kemisk sammansättning och att följaktligen sådana orsaker, som verka en
förminskning i detta afseende, såsom torra somrar, uppdämningar o. s. v., äro
synnerligen skadliga. Man har också funnit, att vattnet för deras näring behöfver
innehålla endast obetydligt organisk substans och att just det vid denna organiska substans
kemiskt bundna färgämnet så ofta hindrar uppkomsten af vackra perlor, sedan det
ingått i djurets väfnader. Backarne böra sålunda hållas rena från sådana växtdelar

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 16:44:52 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/brehm/ryggrad/0358.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free