Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BOEBMUSSLOR.
357
Äfven England har varit och är ännu hemsökt af skeppsmasken. Den hårdaste
ekstam kan icke motstå detta djur och genomfrätes vanligen inom 4-5 år. På varfven
vid Plymouth har man derför med framgång försökt att beslå under vatten varande
timmer med korta spikar med breda hufvuden, som i
saltvattnet snart öfverdraga trävirkets hela yta med en
stark, for musslan ogenomtränglig rostbeläggning.
Äfven vid våra vestra kuster är skeppsmasken
allmänt känd och förekommer der som annanstädes ej
sällan i sällskap med en liten vattengråsugga
(Lim-noria terebransj, hvilkens fina gångar ofta genomsätta
de yttre delarne af det föremål, hvars inre
skeppsmasken genomkorsar med sina vida, kalkbeklädda
tun-lar. Man har länge sedan öfvergifvit den åsigten, att
det blott funnes en art af skeppsmasken, som vore
utbredd öfver alla haf. För närvarande skiljes på
åtminstone 8-10 arter. Bäst kända äro de europeiska
arterna, bland hvilka den stora T. fatalis (fig. 299) varit
vållande till de ofvannämnda stora ödeläggelserna.
Det yttre af dessa djur erbjuder många
egendomligheter. På den hufvudlikt svalda främre kroppsändeii
sitta skalen, som framtill och baktill äro så urringade,
att blott ett kort, bandlikt rudiment finnes qvar.
Bakom hufvudet bildar manteln ett långt, cylindriskt rör
och slutar i två långa sifoner; från manteln afsöndras
kalkrör, som bekläda väggarna af djurets gångar. Den
korta, tjocka foten utträder genom en öppning framtill i
manteln. De långa, spetsigt utlöpande gälarne sträcka
sig in i gälsifonen.
En fråga, som naturligt nog framställer sig i
afseende på skeppsmasken, är på hvad sätt den går till
väga vid sin borrande verksamhet. Man har velat finna
orsaken dels i någon afsöndring från djuret, som
verkar upplösande på träet, dels i vattnet, som intränger
i djurets gångar och skulle göra endast en obetydlig
mekanisk skafvande verksamhet af hufvudet nödvändig
för framträngandet. Nyare direkta iakttagelser gifva
emellertid vid handen, att djuret vid borrningen
använder de två skalen såsom käkar eller tänger, dock
med den skilnad, att deras rörelser omvexlande utföras
i två mot hvar andra vinkelräta plan. De beklädas
nemligen af en stor mängd småjtänder, ordnade på det
sätt, att de vid skalens rörelser skära ytterst små,
4-kantiga stycken ur träet. Tänderna nötas obetydligt,
emedan de skära, icke skafva; också ersättas de under
skalets tillväxt ständigt af nya.
De rörelser, skeppsmasken visar, om den uttages ur sin gång och lägges i ett
kärl med vatten, äro ytterst långsarama och inskränka sig till kroppens hopdragning
och utsträckning; endast sifonerna röra sig hastigare och deras mynningar vända sig
Fig. 299. Skeppsmask (Teredo
fatalis). Nät. storl.
Till höger larven, förstorad.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>