Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KAMMUSSLOR. 363
anlända och på regeringens kallelse från alla trakter i Hindostan tusende och åter
tusende tillströmma, drifna af vinstbegäret. Då uppväxa plötsligt långs stranden
breda gator, der hydda vid hydda reser sig, uppförda af bambu- och arekapålar och
täckta med palmblad, rishalm och brokiga ylletäcken. Hvarje morgon gå ett par
hundra båtar till sjös; på hvarje båt finnas två dykare, två medhjelpare samt en
malajsoldat med skarpladdadt gevär; den sistnämnde har sig ålagdt att tillse, att
musslorna ej beröfvas sina skatter förr än de förts i land. Har flottiljen nått sin
bestämmelseort, belägen 4 engelska mil från land, så börjas arbetet. För att dykaren
lättare skall kunna nå hafsbottnen, som på det ställe, der perlmusslorna uppehålla
sig, ligger 18-22 m. under ytan, har man upplindat ett långt tåg på en rulle, som
hänger utom bords vid en från masten utlöpande spira, och vid tåget är bunden en
sten på 80-130 kg. vigt. På denna ställer sig dykaren, som är försedd med en
korg, och på gifvet tecken sänkes han ned till bottnen. Derpå uppdrages åter
stenen, under det dykaren med högra handen inplockar musslorna i korgen och med
den venstra håller sig fast vid stenar eller hafsväxter. Så snart han släpper dessa,
skjuter han upp till vattenytan, och en af medhjelparne drager in honom i båten,
under det den andre halar upp korgen, som med ett tåg är fäst vid båten. Derpå
nedsänkes den andre dykaren, och detta upprepas omvexlande till klockan 4 e. m.,
då alla båtarne vända till baka till Aripo med sina laddningar. Hvar och en söker
härvid att först hinna stranden. Sedan perlmusslorna förts i land, fordelas de i små
högar, som bortauktioneras. Mången erhåller dervid för högt pris en stor samling
musslor utan att finna en enda perla; å andra sidan kan mången fattig köpare bland
sitt halfva dussin musslor erhålla en perla af sådant värde, att han med den samma
ej blott kan friköpa sig ur tjensten, utan äfven lefva i lugn sin återstående lifstid.
Vid den motliggande stranden finnas perlmusselbankar, som sträcka sig i
nordostlig rigtning från Kap Komorin till kusten af Tinnevelly; sedan flera århundraden
till baka hafva dessa bankar lemnat rikt utbyte. Då under portugisernes herradöme
marknaden i Tuticorin ännu stod i sitt flor, brukade 50-60000 köpmän årligen
besöka den samma. Småningom aftog dock tillgången på musslor och uttömdes
slutligen. Ännu år 1822 uppgick engelska regeringens inkomster från stationen
Tuticorin till 13000 pund sterling, år 1830 till 10000; efter denna tid kan perlfiskeriet
i dessa trakter anses hafva upphört på grund af musslornas starka aftagande.
Orsaken härtill anse de infödde dykarne vara att söka deri, att två andra
musselarter, en Modiola (»Surum») och en Avicula, uppträdt bland perlmusslorna
och, enligt deras förmenande, utrota dessa.
Den af dylik eller andra anledningar uppkomna bristen på perlmusslor har
framkallat tanken på att anställa odlingsförsök med de samma. Så vidt man till en
början kunde döma, tycktes dessa försök utlofva ganska gynsamma resultat.
Ktt tredje, först på sista tiden uppmärksammadt perlfiskevatten är hafvet vid
Australiens nordvestkust, der i synnerhet vid slutet af 1870- och början af 1880-talet
fångsten var mycket inbringande.
Det torde öfverraska mången att höra talas om musslor som bygga bon, och
dock finnas sådana till och med vid Skandinaviens vestra kuster. Vid Norges
vestkust erhålles ganska allmänt från några få till 50 m. djup en art af slägtet Lima,
tillhörande familjen Kammusslor (P e et ini d ce). Denna art, som här afbildas (fig.
305), eger långsträckt-ovala skal af rent hvit färg, hvilka både fram- och baktill lemna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
