Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
IASKAE (VERIES).
Vid sidan af leddjuren framstå maskarne såsom en särskild typ af
ryggradslösa djur, som utmärkes antingen af en oledad eller ock en i likformiga leder afdelad
kropp, som saknar ledade bihang. De kroppssegment, som finnas hos en del maskar,
hafva sålunda, till skilnad från leddjurens, samma uppgift för organismen i sin
helhet, och denna maskens lägre ståndpunkt, den ringare grad af arbetsfördelning, som
här är gällande, uttalar sig äfven i byggnaden af vissa inre organ.
Maskarnes hud är antingen mjuk, i hvilket fall den stundom bär fina hår
(ei-lier), eller ock mer eller mindre fast genom afsöndring af ett lager, jemförligt med
leddjurens kitin, och då ofta innehållande borst, hår, hakar med flera fastare
öfver-hudsbildningar. I nära samband med huden stå långs- och tvärgående muskler,
bildande en s. k. hud muskels ack, som hos masken ersätter särskilda rörelseorgan;
genom den samma ombesörjas nemligen alla djurets rörelser, hvilket åter blir möjligt
endast genom kroppsbetackningens böjliga beskaffenhet. Rörelserna underhjelpas hos
vissa högre maskar af borst i huden, hos andra af sugskålar.
Närings kanalen företer olika utseende inom de skilda klasserna. Hos
band-maskarne saknas helt och hållet näringskanal, och näringen upptages genom huden.
Hos Sugmaskar saknas bakre Öppning för näringskanalen. Der denna öppning finnes,
har den sitt läge i bakre kroppsänden eller ock nära denna på ryggsidan. Munnen
ligger antingen i sjelfva främre kroppsänden eller i dess närhet på buksidan.
Näringskanalen visar i allmänhet inga tydliga afdelningar, med undantag af ett muskulöst
svalg; hos ringmaskarne finnas dock motsvarande de yttre kroppsringarne insnörda
afdelningar med utvidgningar af tarmen. Blodkärlssystem saknas hos de lägre
maskarne, utgöres deremot hos de högre oftast af tvenne hufvudstammar, nemligen
ett långsgående ryggkärl och ett bukkärl, som genom tvärgrenar äro förbundna med
hvar andra. Andningsorgan är dels huden i allmänhet, dels på vissa ställen från
denna utgående trådlika, enkla eller greniga bihang (gälar), såsom hos
hafsborst-maskarne. För maskarne egendomligt är det s. k. vattenkärlssystemet, bestående
af ofta slingrande kanaler, som utmynna på hvarje segment - deraf kallade
»segmental-organ» - och göra tjenst såsom utsöndrande organ. Nervsystemet visar hos de högre
maskarne i hufvudsak samma anordning som hos kräftan; hos talrika lägre maskar
utgöres det endast af ett eller två ganglier ofvanför svalget, hvarifrån nervstammar
utgå framåt (till sinnesorganen) och bakåt långs kroppens sidor. Sinnesorganens
utbildning håller jemna steg med djurens lefnadssätt; sålunda saknas de alldeles hos
de inuti andra djur lefvande parasitmaskarne - med undantag af hudpapiller, som
tjenstgöra såsom känselorgan -; hos fritt lefvande former förmedlas känseln af trådlika
bihang på hufvudet eller andra kroppsringar (de s. k. cirrerna); äfven hörselorgan
uppträda, ehuru mindre ofta, på eller i närheten af hjernan i form af hörselblåsor; ögonen
utgöras antingen af enkla s. k. pigmentfläckar (ögonfläckar) eller innehålla - vid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
