Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
384 MASKAK. RUNDMASKAR. TRÅDMASKAR.
i rötterna på vårt vanliga korn, der den i de fina rotgrenarnes spetsar orsakar krökta
och vridna, knöllika gallbildningar. Genom dessa hindras rötternas verksamhet för
upptagande af näring till växten, hvilken derför snart antager en gulblek färg och
vissnadt utseende; de mest angripna stånden dö bort utan att sätta ax, under det de
öfriga blifva svaga och förkrympta och lemna ringa och dåligt korn. Genomskäres
en dylik rotknöl, befinnes den innehålla på olika årstider så väl fullmogna trådmaskar
som deras larver och ägg i stort antal, hvaraf det är tydligt, att under årets lopp
flera generationer utveckla sig i samma knöl. Efter växtens död upplöses småningom
knölens väfnad, hvarigenom maskarne blifva fria i jorden, der de tillbringa sitt lif,
till dess en ny kornsådd frambringar nya plantor, i hvilkas späda rötter maskhonan
borrar sig in för att der lägga sina ägg.
De uppgifter, man hittills eger om denna mask, äro helt nyligen (1885)
lemnade dels från Pajaia i Norrbotten, 160 km. norr om Haparanda, dels från Lom i
Norge. Sannolikt är att djurets ursprungliga näriugsplauta utgöres af någon vildt
växande art (gräs eller andra växter), från hvilken det sedermera spridt sig till
korn-åkrarne. Hvad Lom beträffar, har Sch öv en, som beskrifvit dess uppträdande i denna
trakt, kommit till visshet om, att dess värdplanta här utgöres af marehalmen eller
strandrågen (Elymus arenarius), som växer i närheten af de af sjukdomen smittade
kornåkrarne och som sjelf, i hög grad angripen af samma trådmask, företer ett i
Ögonen fallande dverglikt och förkrympt utseende. Ett medel mot maskens
öfverhandtagande på åkrar, der han en gång inkommit, har befunnits vara ombyte af
sädesslag, odlande på samma ställen af råg, hafre eller rotfrukter, hvilka aldrig
angripas af masken. Detta har med fördel användts vid Pajaia och äfvenså i Lom.
Der strandrågen visar sig vara anledningen till sjukdomen, borde naturligtvis dess
utrotande från åkrarnes närhet blifva en första åtgärd för att förekomma maskens
spridning.
Arterna af slägtet Tylenclius och några närstående slägten äro sedan länge
kända för sin stora förmåga att bevara sin lifskraft i torrt tillstånd. Sålunda har man
exempel på, att den nyssnämnda hveteålen lefvat upp igen efter att 27 års tid hafva
förvarats intorkad. Att vissa ålmaskar äfven kunna uthärda stora temperaturvexlingar,
bevisar förekomsten på Spetsbergens snöfält 100 m. öfver hafvet på 78° 12’ nordlig
bredd af en till slägtet Aphelenckus hörande form, som derifrån hemfördes af Å. G.
Nathorst under den svenska geologiska expeditionen 1882. Djuret förekom bland
de mikroskopiska rödgula alger, som i dessa trakter framkalla den under namn af
»röda snön» bekanta företeelsen. Dessa alger hemfördes i torrt tillstånd och visade
sig vid anstäld granskning innehålla talrika exemplar af små trådmaskar, som, så
snart de kommo i beröring med vatten, åter lefde upp efter att fyra månader ha
varit intorkade; förvarade till sammans med alger i en flaska destilleradt vatten, be-
*.
höllo de ännu flere månader derefter sin fulla lifskraft. Äfven sjelfva djurets
förekomstsätt på den eviga snön, der intet annat än den lilla algen kan lemna det
näring, bevisar en synnerligt hög grad af härdighet.
En tredje familj är Vattentagelmaskarnes (Gordiidcej. Endast ett fåtal
arter äro kända, bland dem den Vanliga tagel m asken (Gordius aquaticus), som
förekommer i grundt, stillastående eller rinnande vatten. Kroppens form är, såsom
namnet angifver, långsträckt trådlik; dess längd uppgår hos hannen i medeltal till 15
cm., stundom ända till 30 cm. och derutöfver; honan är något mindre. Hannens bakre
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
