Djurens lif / De ryggradslösa djurens lif / 387 (1882-1888) Author: Alfred Edmund Brehm Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Skall muskeltrichinen nå könsmognad, måste han nödvändigt inkomma i
menniskans eller vissa djurs tarmkanal. Efter hittills gjorda iakttagelser och försök kan
denna utveckling ske hos en mängd djur, såsom svin, kaniner, harar, marsvin, möss,
råttor, kattor, hundar, igelkottar, kalfvar, nötskrikor, dufvor, kalkoner och höns m. fl.
I musklerna förekommer trichinen dock icke hos foglar.

Fig. 322. En trichin i sin kapsel, förstoradt.

Hvad menniskan beträffar, vet hvar och en, att hon
erhåller sjukdomen genom förtärande af svinkött;
svinet deremot torde i de flesta fall erhålla parasiten
genom att uppäta råttor.

En annan hit hörande mask, Piskmasken
(Trichocephalus dispar), som uppnår 3 cm. längd, lefver
i menniskans tjocktarm, der han inborrar sin trådlika framkropp i tarmslemhinnan.
Hans ägg inkomma sannolikt direkt med dricksvattnet i menniskans näringskanal.

—

Familjen Palissadmaskar (Strongylidæ) består äfvenledes af inelfsmaskar,
hvilkas hannar lätt igenkännas på den skärm- eller klocklika, af smala muskelband
stödda hudflik, som finnes vid den bakre kroppsänden. Deras mun omgifves af
känselvårtor. Dessa maskar uppträda företrädesvis i vissa inre organ, såsom tarm och lungor
hos däggdjur. Så t. ex. finnes ofta i hundens tarm Dochmius trigonocephalus, hvars
larver utveckla sig i fuktig jord, men blifva könsmogna först när de kommit in i
hundens näringskanal. Till denna familj hör äfven en af menniskans farligaste
parasiter, Dochmius duodenalis, som i Nilländerna och Brasilien erhållit en sorglig
ryktbarhet. Han uppnår en längd af 10—18 mm. och uppträder antingen i ringare mängd
eller ock i tusental i menniskans tunntarm, i hvars väggar han, för att åtkomma
blodet i tarmkärlen, med sina starka tänder gör sår, som förorsaka inflammationer
och blödningar. Dessa tarmblödningar äro upphofvet till den under namn af
egyptisk chlorosis bekanta sjukdomen, med hvilken åtminstone 1/4 af befolkningen i de
egyptiska Nilländerna är behäftad och som ofta har dödlig utgång. Liksom hunden
genom att dricka ur dyiga vattenpölar får sin dochmius, så erhålla högst sannolikt
de varma ländernas invånare sin plågoande, när de dricka orent vatten ur gölar och
träsk.

Den Egentliga palissadmasken (Eustrongylus gigas) står föregående slägte
nära. Honan uppnår den betydliga längden af 1 m., under det tjockleken är 12 mm.
Denna mask lefver i njurbäckenet hos vissa rofdjur, såsom skälar, uttrar, vargar,
hundar och räfvar; sällsynt är hans förekomst hos hornboskapen, hästen och menniskan.
Äfven denna parasitmasks larver lefva i vatten eller fuktig jord och öfverföras
sannolikt i många fall med fiskar till sina blifvande värdar.

Slägtena Ollulanus och Cucullanus lemna exempel på parasitmaskar, som för
sin utveckling behöfva tvenne värdar. Så lefva t. ex. ungarne af Ollulanus tricuspis,
som inkommit i en råttas tarmkanal, en tid inkapslade i dennas muskler, dit de
liksom trichmungarne invandra. Förtäres råttan af en katt, så frigöres i den senares
mage under magsaftens påverkan masken från sin kapsel och når först här full
utveckling. För Cucullanus elegans, som i utbildadt tillstånd förekommer i fiskars
näringskanal, äro åter de små sötvattenscykloperna mellan värdar.

Slutligen må omnämnas en i vissa foglars (t. ex. hönsens) luftstrupe
parasiterande trådmask, Syngamus trachealis, som ofta anställer svåra härjningar i volièrer
och hönsgårdar. Anledningen till slägtnamnet är det förhållandet, att parasiten

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>