Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ENDOPARASITER.
395
tillstånd bebor åtskilliga foglars, t. ex. andens tarmkanal, och hänvisa för öfrigt till
vidstående afbildning (C). Jemte munsugskålen (m) finnes hos hvarje distoma på
buksidan ännu en sugskål (s). Näringskanalen (g) är gaffelklufven, och i bakre
kroppsänden öppnar sig en kanal (f), i hvilken tvenne sidokärl, djurets utsöndringsorgan,
inmynna. Utmärkande för arten är en krans gröfre taggar, som finnes på hufvudet,
äfvensom mindre sådana i stort antal på framkroppen. Så väl detta som närstående
slägten lägga talrika ägg. När dessa i förevarande fall från ändernas tarmkanal
komma ut i vattnet, så framkommer snart ur dem en cilierad, fritt simmande larv,
som uppsöker en sötvattenssnäcka, i eller på hvilken han tar sin bostad. Dervid
förlorar han emellertid sina cilier och får derigenom det utseende, som vidstående figur
A framställer. Han kallas nu re di a (groddsäck eller amma). Denna har ett helt
annat utseende än moderdjuret: främsta delen af kroppen är afsatt från den öfriga, och
munnen leder in till en enkel, blindsäcklik tarm; baktill utlöper kroppen i ett slags
svans. Amman förändrar ej vidare sin form och förvandlas sålunda aldrig till likhet
med moderdjuret, utan är så att säga en inskjuten
generation, emedan först den i dess inre bildade andra
generationen, när den hinner könsmognad, afslutar
utvecklingen. Genom knoppning i ammans inre alstras
nemligen en ny generation små djur, de s. k.
cerca-rierna (B), som snart helt och hållet utfylla ammans
kropp och slutligen frigöras och komma ut i vattnet.
Till sin byggnad komma de ganska nära det
fullbil-dade djuret, men skiljas från detta genom en lång,
rörlig svans, som tjenstgör såsom rörelseorgan under
den tid af några veckor cercarian lefver fritt i vattnet.
Sedan uppsökas åter samma slags snäckor, hos hvilka
de alstrats, och på dessas hud häfta de sig fast med
sin stora buksugskål. Sedan detta skett, bortfaller det
svanslika bihanget, från deras hud afsöndras en
genomskinlig kapsel och under denna ligga de nu hopböjda
såsom under ett urglas. På detta s. k. puppstadium
likna de fullkomligt en utbildad Distoma, utom deri,
att de sakna könsorgan och de små taggarne på
kroppen. Änder och andra vattenfoglar förtära snäckorna, och dervid frigöres äfven
masken ur sin kapsel genom magsaftens påverkan. Inom få dagar derefter afslutas
maskens utveckling genom dess utbildning till en könsmogen Distoma. Hos denna
art eger sålunda trenne vandringar rum, nemligen två aktiva (den cilierade larvens
och cercarians) och en passiv (puppans), ehuru värdarne i de två första fallen äro
samma slags djur.
Hos andra arter är utvecklingsgången något olik den nu skildrade; så kunna
t. ex. groddsäckarne sakna mun och tarm och kallas då sporocyster. Så väl redior
som sporocyster kunna vidare gifva upphof ej till cercarier utan till nya groddsäckar,
och först dessa blifva i sådant fall »ammor», i hvilka cercarier utvecklas.
En bland hornboskapen och i synnerhet bland fåren härjande parasit är den i
gallgångarne förekommande Lefvermasken (Distoma hepaticum, fig. 329), som
någon gång äfven hemsöker menniskan. Han uppnår 3 cm. längd, har en tjock,
kägelformig främre kroppsände och hela hans kropp är betäckt med en mängd bakåt
rigtade fjällika taggar, som göra djuret stor tjenst vid dess framträngande i gall-
£
Fig. 328. Distoma echinatum, för-
storadt. A. amma. B. cercaria (larv).
C. utbildadt djur.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
