Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
422 NÄSSELDJUR. KORALLPOLYPER. MÅNGSTRÅLIGA KORALLPOLYPER.
Hit höra först Haf S anemoner n a eller Aktinierna (Actiniaria), hvilka
hafva en mjuk, muskulös kropp, som följaktligen eger stor förmåga att sammandraga
sig och förändra sin form samt äfven att långsamt förflytta sig på den s. k. fotskifvan.
Flertalet utgöres af ensamt lefvande djur; endast få, såsom slägtet Zoanthus, som äfven
tillhör Skandinaviens fauna, bilda kolonier genom utlöpare vid basen. De äro
allesammans samkönade. Ofta utmärkta af lysande färger, erbjuda de äfven genom sina
praktfulla former, när de i utsträckt tillstånd utbreda sina talrika, stundom greniga
eller fransade tentakler, en i högsta grad fängslande syn, der de ofta i stora massor kläda
de branta klippväggarna vid våra vestra kuster. De lefva i allmänhet på endast ringa
djup under ytan och kunna derför lätt iakttagas vid rodd under lugnt väder långs
skyddade strandklippor, framför allt i skydd af klipputsprång, i hålor och skrefvor.
En sådan, må hända den skönaste af våra nordiska former, är H af s n e j Ii k an
(Actinoloba dianthus, fig. 350: s), som är långsträckt, cylindrisk med vågformigt
flikig munskifva, som bär otaliga, fina, i ständig rörelse befintliga tentakler. I
hopdraget tillstånd når hon storleken af en knuten hand; färgen vexlar från brunt och
gult till snöhvitt.
Längst ned till höger (fig. 350: i) finnes afbildad en genom sina tjocka,
horn-lika, hvit- och rödbandade tentakler utmärkt form, Tealia crassicornis; dess mun är
vidöppen och den står i begrepp att ännu mer utstjelpa magväggarna, under det ett
till venster om den samma fäst exemplar dragit sig till sammans om, sitt rof och i
allsköns lugn ar sysselsatt med att smälta detta. Kroppsfärgen är gul eller rödaktig.
På en mussla sitter Sagartia parasitica (2), som man ofta i likhet med Actinia
palliata finner fast på en eremitkräftas snäckskal. Den förflyttas på detta sätt till
ständigt nya jagtområden. Till samma slägte höra de tvenne högre upp sittande
aktinierna (4), nemligen Sagartia viduata, som är grå eller köttfärgad med hvita
längdstrimmor och långa, blåa eller hvita tentakler. En annan art, Sagartia rosea
(5), är rent hvit med rosenröda, hvitprickiga eller hvitbandade tentakler.
Den på toppen af samma klippa fästa Bunodes gemmacea (G) igenkännes på
de hvitaktiga vårtor, som betäcka den gråaktiga huden.
Ett synnerligen karakteristiskt utseende har den Gröna h a fs anemoner! (Antliea
cereus) (T) genom sina talrika - ofta öfver 100 - långa, ormlikt slingrande och i
hvar andra inflätade tentakler; de äro gröna med violetta eller rosafärgade spetsar.
Genom sitt praktfulla utseende utgöra - naturligt nog - hafsanemonerna de
största prydnader för ett aqvarium. Man har der äfven godt tillfälle att iakttaga
deras lefnadssätt och vanor, hvilka visa sig vara motsatsen af det, som deras vttre
’ O ’ »»’
låter förmoda. De äro nemligen ytterst glupska rofdjur, som, så snart något byte
kommer i beröring med deras trefvare, gripa detta och draga det ned i magröret.
Hemligheten af en dylik tentaklernas förmåga ligger i det oerhörda antal osynliga
anfallsvapen, nässelorgan, de innehålla. Man har nemligen beräknat antalet dylika
organ i en enda medelstor tentakel hos den i Nordsjön vanliga Röda haf sr os e n
(Actinia mesembryanthemum) till 4 millioner och i, hvarje lång tentakel hos Anthea
cereus till 43 millioner; ett djur med 150 fångarmar förfogar sålunda öfver det
ofantliga förrådet af 6450 millioner nässeltrådar. Och när dessa äro förbrukade, finnas
under de samma ett nytt förråd, som hastigt utvecklas och ersätter de förra. Så
snart ett djur berör aktiiiians tentakler, utslungas ur nässelkapslarne den långa tråd,
. .
som der ligger inrullad, hakar sig fast vid föremålet och håller det till baka. Ar
det sålunda omslingrade bytet ej starkare än aktinian, så förmår det ej lösgöra sig,
ty allt flere trådar betäcka det samma, under det att det så småningom drages in i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
