Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HAFSPENNOR.
427
bildar en tvärspringa med hvita läppar, under det de närmast omgifvande delarne äro
brunaktiga; för öfrigt är djurets färg mycket varierande. Tentaklerna äro koniska
och sluta i ett rundadt hufvud. Djuret förekommer på ringa djup och hård botten,
der det är vidfäst stenar och klippor.
ANDRA ORDNINGEN:
.Å-ttastrålig-a koT-allpolyper (A.lcy o n. ar i a).
Denna ordning omfattar polyper och polypkolonier med 8 fjäderlika tentakler
och lika många ej förkalkade mesenterialveck.
Mest utbredd är Korkpolypernas familj (Alcyoniäce), af hvilken Alcyonium
digitatum är en vid vår vestkust mycket allmän form. Den bildar mjuka hand- eller
trädlikt greniga eller flikade massor med rikligt
coenen-chym, ofta af betydlig tjocklek. De enskilda polyperna
hafva långa kroppshålor, som äro rigtade mot
polypstockens bas och kunna helt indragas inom den glänsande
gul- eller rödaktiga massan, som eger en viss elasticitet
och svällbarhet. Korkpolyperna äro antingen fastväxta
vid stenar och klippor eller ock löst fästa i hafsbottnen
på ringa djup.
Familjen Hafspennor (Pennatulidce, fig. 354).
- En på lerbotten lika vanlig form som den föregående
på fastare botten är H af sp en n an (Pennatula
pliosplw-rea), som utgöres af ett med sin nedre, nakna ände i
leran insänkt skaft med hornartad, böjlig axel och på
sidorna om dettas öfre del utgående bladlika grenar,
som bära de enskilda polyperna ; deras långa kroppshålor
stå i förbindelse med ett af långa gångar bildadt
kanalsysteni. Egendomlig är den särskilda uppgift vissa
polyper (de s. k. zooidierna) hafva - de äro mindre än de
öfriga och sakna tentakler och könsorgan - att nemligen
upptaga och åter utpumpa vatten till kolonien. Deri
nämnda arten är jemte andra hafspennor bekant för
. iii», l o P c ... f -,
sm lyskrait, som utgår trän strangiormiga organ, be-
lägna kring munnen och bildade af celler, som innehålla fettglänsande korn.
Sällsyntare vid våra kuster äro tvenne andra till denna familj hörande djur, Vir gularia
mirabilis och Funiculina qvadrangidaris, som hafva ett långt, staflikt eller
sträng-formigt skaft, på hvilket de enskilda polyperna äro fästa förmedelst 2-sidigt anordnade
grenar eller ock omedelbart i tvärrader. Den förra är ljusröd, med cylindrisk axel,
och uppnår en längd af 30 cm. och derutöfver. Den senare, som förekommer på
lerbotten på 60 - 90 m. djup, blir ända till 140 cm. lång och den polypbärande delen
är 5 - 6 gånger längre än den nedre nakna änden; denna form uppträder på spridda
ställen vid vår vestkust, der dess synnerligen hårda och elastiska 4-sidiga axelsträng är
bekant för fiskarena under namn af »piprensare». Djuret erhålles nemligen emellanåt
Fig. 354. Hafspenna (Pennatula
spinosa). a. Y4 n^t. st. b.
förstorad polyp.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
