Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KOfcALLREFS OCH KOKALLÖARS UPPKOMST.
431
betydelse derigenom, att de unga individerna genom knoppning utväxa från dem.
En delning af individerna eller knoppbildning på sjelfva rören eger deremot ej rum.
Slägtet Tubipora, till hvilket sluter sig en del fossila pipkoraller, innehåller ett fåtal
till sin byggnad föga afvikande arter från de tropiska hafven. Orgelkorallerna pläga
skiljas såsom egen familj, Tubiporidce, från de ofvan anförda familjerna.
Vi vilja till sist, innan vi lemna korallpolyperna, nämna några ord om k or
all-refs och korallöars uppkomst.
Alla refbildande korallarter lefva i den varma zonens haf, der
vattentemperaturen ej understiger 16° Réaumur, och den största formrikedomen träffas inom zonens
mellersta bälte, mellan 15-18° nordlig och sydlig bredd. Inom detta område falla
bland andra Fidschi-öarna, hvilkas korallref hafva att
uppvisa en utomordentlig mångfald och rikedom på koraller
af astrseornas, mseandrinernas och madreporernas familjer.
Mindre yppiga och artrika äro deremot korallerna vid
Hawaji-öarna i norra Stilla oceanen mellan 19 och 20° nordlig
bredd, och det samma gäller i än högre grad om t. ex.
Medelhafvet.
Korallref och korallöar äro i sjelfva verket likartade
bildningar, ehuru de uppstått under olika förhållanden.
En korallö har under alla omständigheter en gång och en
lång tid bortåt varit ett ref och är det äfven fortfarande
till stor del. Med korallöar betecknar man i hafvet
isolerade ref, som antingen blott nå till vattenytan och till
hälften ligga under den samma eller äro betäckta med
växtlighet. Med korallref i inskränktare mening förstås
deremot bankar af korallklippor långs kusterna af
högländta öar eller fastlandet. Vid flodtid stå dessa ref
vanligen helt och hållet under vatten, vid ebb deremot visa
de sig såsom breda, platta och nakna klippytor omedelbart
ofvan vattenspegeln. Man har kallat dem, som omedelbart
omgifva öarnas kuster, gördelref, deremot sådana, som
genom en kanal äro skilda från de samma, barrier- eller
damref.
Korallöarna eller atollerna äro mer eller mindre
ringformiga, sammanhängande eller flera långa, genom
sund åtskilda ref af 100-200 m. bredd, hvilka omsluta
ett slags sjö, lagunen. Refvets höjd är på vissa ställen
så obetydlig, att vågorna slå öfver det samma in i
lagunen; på andra ställen frodas en yppig tropisk vegetation.
Om orsakerna till så väl damrefvens som atollernas uppkomst hafva olika
åsigter framstälts. Så antog t. ex. Forster, som åtföljde Cook till Stilla hafvet,
att koralldjuren från de största djup småningom uppfört sina byggnader mot ytanr
och förutsatte sålunda, att samma arter kunde fortlefva oberoende af hafvets
djupförhållanden och i vidt skilda omgifningar. Genom nyare forskningar har man
emellertid kommit till visshet om dels att antalet djuphafspolyper är ganska ringa och
att ingen dylik är refbyggande, dels äfven i allmänhet att den djurverld, som finnes
Eig. 359. Orgelkorall
(Tubipora), a. stycke af korallen;
nät. storl. b. tre kalkrör,
förbundna genom horisontela
bryggor; i två framskjuta polypens
tentakler; nät. storl. c.
öfversta änden af ett kalkrör med
sin polyp, förstoradt. d. ett
på längden genomskuret
kalkrör med horisontel skiljevägg;
förstoradt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
