- Project Runeberg -  Djurens lif / De ryggradslösa djurens lif /
435

(1882-1888) Author: Alfred Edmund Brehm
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

GLASSVAMPAK. STENSVAMP AE. KISELHORNSVAMPAR.

435

svampdjur. De långa nålarne, mellan hvilka talrika smärre, ofta mikroskopiska
stjernor finnas, sammansmälta med hvar andra och bilda långs- och tvärgående balkar,
hvarigenom uppkommer ett nätlikt genombrutet skelett, som har formen af en 3-4
cm. tjock och 30-40 cm. lång, ihålig
cylinder. Dess främre ände tillslutes af

f

ett likadant nätverk såsom af ett lock;
cylinderns främre hälft plägar omgifvas
af ringformigt gående kammar, och bakre
änden, som sticker ned i bottenslammet,
bildas af ett tätt knippe fina, böjliga,
med hullingar försedda nålar, som
omslingra främmande föremål. Det från de
lätt affallande mjuka delarne befriade
skelettet har en ren hvit färg. Djuret
lefver vid Filippinerna, i synnerhet vid
ön Cebu, på svart lerbotten under 180
m. vatten.

Ett annat ej mindre märkvärdigt
slägte, Hyalonema, har erhållits vid
Japan, bland andra af
Challenger-expedi-tioneu, på 620 m. djup, samt i Atlanten.

Stensvampar (Lithospongice)
äro kiselsvampar af hård konsistens med
kiselkroppar af vexlande former. Slägtet
Geodia, till hvilket den största af våra
svenska spongier, G. Baretti, hör, bildar
half klotformiga eller mera långsträckta
massor med hård, omkring l mm. tjock
hud. Ytan är jemn och försedd med en
eller flera ofta djupa, trattlika
insänkningar, hvilkas botten är likt en sil
genombruten af en mängd oscula. Ytan är
derjemte, i synnerhet på torkade
exemplar, tydligt finprickig till följd af
porerna. Den förekommer, vidfäst klippor,
på 140-180 m. djup.

Kiselhornsvampar
(Haliclion-drice). - Hit höra spongier af vexlande
former med enkla kiselnålar inbäddade
i tunn eller fastare väfnad. En
gummiartad konsistens hafva de s. k. lädersvamparne, till hvilka den afbildade Chondrosia
reniformis (fig. 362) hör. Den är njurformig med glatt, mörk yta, försedd med ett
osculum. Barkväfnaden är i friskt tillstånd ytterst seg, intorkad eger den en fast,
läderartad beskaffenhet.

Fig. 361. Känns vamp (Euplectella aspergilLum).

2/3 af nät. st.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 16:44:52 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/brehm/ryggrad/0445.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free