Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- II
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread.
/ Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Han såg hastigt bort mot kommunalhusets
vägg, där länsmannens anslag hängde. Där skulle
det stå: »Första gång tvångsauktion för gäld».
Hans namn — där och i tidningarnas
annonsspalter oåterkalleligen i tryck. Utan försköning
skulle hans namn ropas ut till skam och olycka.
Och i tankarna såg han auktionen — sak efter
sak, som varit Evas, barnens och hans ropades
upp och blev såld under en klubbas små
hårda, knappa slag. »Min Gud! Kunde jag bara
hålla Eva och barnen utanför detta!» Hur
mycket visste inte barnen redan för resten! Vad
fingo de inte höra runt om i bygden — och vad
talade de om, när de vuxna inte hörde...?
Han tänkte på det där tvära, trotsiga sättet
Hjördis lagt sig till med och på Hans och Erik,
som blevo så konstigt tysta och ostadiga i
blicken bara han såg på dem. Och Eva... Eva! Han
märkte, att hon visste något, att hon gick där och
värkte av längtan efter att han skulle tala ut.
Men, Herre Gud, vad skulle han tala om?
Vad skulle han säga? Förhoppningar han inte
trodde på själv, påbörjade arbeten, som vissnade
i hans hjärna och mellan hans händer? Därför
att detta enda, skulderna och ångesten för dem,
förtärde all hans kraft, gnagde hans hjärna
tommare och tommare för varje dag. Skulle han
tala med bankchefen... få uppskov... få tid?
Tid till vad och för vad? ... Var det inte bättre
att ge sig, att börja på nytt... österut där han var
57
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Fri Feb 27 22:26:38 2026
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/brenner/0059.html