kunde vara direkt ohövlig mot doktorn. Rasande förödmjukad visste han, att det var därför att han flera gånger lånat pengar av doktorn, och att dennes namn stod på ett par papper i banken. — Inte sant, fru Brenner? vände sig doktorn till Eva, då han såg, att Christian var tankspridd. Det är en symbol för tiden, att Kark nu står på en plundrad gravhög och skrålar om förnöjsamhet och om att lyfta i flock! Vi vikingars ättlingar med ögonen tillitsfullt riktade mot utvecklingens och framtidens hägrande, blå fjälltoppar som här i landet heter: skola och ändå mera skola! Doktorn fnös och gjorde en stor gest. Han är fan ta mig inte någon vikinga-ättling för resten, se på den svarta, intryckta skallen och öronen! Han stammar från de trä-lar våra älskade sjörövare tog vid strandhugg till att ro sina drakskepp. Och nu har han kommit upp på talarstolen den sjuttonde maj! Den Karken, som har varit med om alla de lömska och idiotiska dumheter den här bygden begått i långa tider! Nu går han för resten runt och samlar i flock till en rävfarm. »Efter en nykter och försiktig beräkning», härmade doktorn med ett grin, »kan man räkna med tre valpar per år och ett utbyte av femtiosju procent.» Ä jo, de kommer att bli ett par präktiga avelsdjur, både han och bror hans! Men jag fruktar bara, att alla vi, som till slut ska dela utbytet, viskade 69