Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- III
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread.
/ Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— Troende?
Christian drog på det generat, nästan upprört.
— Joho! Ni hörde ju själv! Och innerst inne
undrar jag, om jag inte avundas honom! En
gång trodde jag på vetenskapen. Slukade den
lika andaktsfullt som ett sakrament. Men nu!
Vem fan kan tro på teorier? Be till en hypotes,
eller dö för en evig sanning av i dag, som i
morgon avvisas som kvacksalveri, va? Nej, Strand
han är troende han och därför har han frid och
fröjd och glädje... Var de nu tar det där ifrån,
att kunna tro? tilläde han undrande.
— Ja men, jäklar... troende? sade
Christian. Naturligtvis, vi tror väl alla mer eller
mindre på en Gud... men troende! Det är ett sånt
förbaskat ord. Jag vet inte... allt det där är väl
ändå något vi måste söka oss fram till, som ingen
kan definiera eller förklara. Något vi vill ha för
oss själva ...
— Ja ha, ja! Mer eller mindre hålla det för
oss själva! Det var inte så, då de ropade ut det
från taken. Nej, vi har börjat viska igen... Snart
blir vi stumma. En gång lät folk hellre koka sig i
olja än de kunde förmås att hålla det där för
sig själva. Kristendomen har fått en ny, tarvlig
martyrtyp i våra dagar, som jag sa nyss, den, att
vara uteslutande komisk!
— Jag tror inte det martyriet att inte bli
tagen på allvar är det lättaste, insköt Christian.
För resten, avbröt han, vi talade om nerver...?
QT
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Fri Feb 27 22:26:38 2026
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/brenner/0093.html