Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tredje kapitlet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
henne ut på halvgrunt vatten, enstaka
tumlare ända bort till Sälklippan. Hon
kravlade uppför klippan – inte olik en
klättrande jättekrabba – gick fram till
stupet, lyfte armarna till språnget.
Småbadianer skreko och piskade vattnet med
sina små nävar, tumlarna tumlade,
vadarna togo i ring och dansade till
hennes ära, då den frustande munnen, de
blinkande ögonen och den platta
hjässan med kvinnans skönaste prydnad åter
döko upp ur djupet. Hon sam in mot
land, reste sig, trampande vatten, och
befallde: Stenar! De skickligaste slungarna sprungo strax runt på
strandbädden, sökande svarta stenar, funno,
kastade en efter en. Hon tog sikte, dök,
kom upp med stenen, kastade den
tillbaka. Jublet växte, strandpiparna pepo
och viftade med sina mångfärgade
slöjor, småbadianerna rullade skriande runt
i vattenbrynet, vadarna dansade,
tumlarna piskade upp kaskader och mitt i
ringen stod fula Brenner grinande och
log, sträckte ut sina muskulösa armar,
eller korsande dem över barmen –
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
