Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nionde kapitlet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
som stod stödd mot en av salens bortre
pelare – händerna i byxfickorna, det
runda ansiktet blossande och svettigt.
Långsamt lossnade han från pelaren och
vaggade sävligt emot henne. Rädsla och
förbittring grep henne. Skulle denne
trogne riddare av den Tråkiga skepnaden
hänga sig på henne? Hon tänkte:
Sannerligen! jag sticker honom med en nål
i gumpen! Det är ofint men verksamt.
Hon behövde inte använda våld.
Hennes min tör ha talat rent språk. Den fete
ynglingen muttrade: Jag tänker inte
besvära! Men varför står Lotten här och
fånar? Där borta är bordet, som
Markurell vikt. Alldeles vid estraden. Så att
nog blir Lotten begapad ...
Hon sken upp, missmodet vek. Hon
såg sig åter käckt omkring, grinade och
mös. Ingen besvarade hennes blickar.
Men när hon nu gick fram till bordet vid
estraden – det enda, som saknade
blommor – märkte hon fuller väl att folk
förstulet iakttog henne. Det oroade henne
mycket och roade henne mer. På
bordet vid estraden låg mycket riktigt en
lapp med Markurells namn. Hjärtat fick
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
