Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Allmänna råd och anvisningar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
som t. ex. »Herr Barons», »Herr Grosshandlarens», »Fru
Grevinnans» etc.
Titlar, som inskjutas mellan »Herr» och namnet, böra
stundom sättas i bestämd form och stundom i obestämd.
Några allmänna regler härför kunna svårligen uppställas,
utan är man i denna sak hänvisad till sitt språköra. Man
skriver t. ex. »Herr Handlanden N. N.», »Herr Grosshandlaren
N. N.», »Herr Skräddaremästaren N. N.», men där
emot »Herr Kyrkoherde N. N.», »Herr Direktör N. N.»,
»Herr Doktor N. N.», Fristående titlar sättas alltid i
bestämd form, t. ex. »Kyrkoherden Herr N. N.»
Alla titlar och tilltalsord i brev böra (även inuti texten)
skrivas med stor begynnelsebokstav, dock med undantag
av uttrycken »du», »dig», »din», »ditt» och »dina», för
vilka stor begynnelsebokstav numera nyttjas endast av
personer tillhörande den äldre generationen. — Särskilt
bör varnas för bruket av utropstecken i överskriften.
Sådant bör nyttjas endast i intima privatbrev (t. ex. »Broder!»)
men i andra skrivelser avslutar man överskriften med punkt.
— Under överskriften bör man, längst till höger, utsätta
adressatens adressort (t. ex. »Stockholm», »Örebro»,
»Högby»), dock ej i mera privata skrivelser.
Såsom underskrift användes numera vanligen i alla slags
brev till andra än ens närmaste bekanta hövlighetstermen
högaktningsfullt (eller med utmärkt högaktning) samt på
raden därunder namnet (resp. firmateckningen), bäggedera
längst till höger under texten. Uttrycket vördsammast
brukas ej i egentliga affärsbrev, men förekommer stundom
i affärsmäns cirkulär till allmänheten, annonser och andra
reklamer. Det kan även lämpa sig att användas i
privatbrev från yngre till äldre eller till mycket högtställda
personer. I privatbrev kan uttrycket förbindligast vara artigt,
men det bör användas med stor urskillning. Ordet vänligen
åter har en bismak av nedlåtenhet och bör i regel
undvikas. Såsom namnunderskrift använder man sin vanliga
namnteckning (resp. firma- eller prokurateckning, varom
skall talas i en särskild avdelning). En namnteckning bör
alltid vara läslig samt icke överlastad med onödiga prickar,
slängar och andra krumelurer. Under namnteckningen
bör brevskrivaren, i händelse sådant är av nöden för att
svar skall kunna komma honom till handa (särskilt i
ansökningar), utsätta sin bostadsadress (t. ex. gata och
husnummer, gårdsnamn etc), varemot adressorten (poststationen),
som nämnt, vanligen anbringas överst i brevet.
I intima privatbrev växla givetvis tilltalsord och under
skrift efter närheten i släktskap och graden av förtrolighet
kontrahenterna emellan. Det torde vara överflödigt att
här närmare ingå på detta ämne, utan hänvisa vi till de
anförda brevformulären.
PERSONNAMN I BREV.
En viktig regel i all korrespondens är att stava adressatens
för- och tillnamn precis så, som han själv stavar dem,
samt att jämväl bibehålla de förkortningar eller initialer,
med vilka han plägar beteckna sina förnamn. Om exempelvis
en person skriver sig »Carl J. Petterson», får man ej i
brev teckna hans namn t. ex. »Carl Petterson», »C. J.
Petterson», »Karl J. Pettersson» o. s. v. Även om brevet i
övrigt är nystavat, får man icke skriva »Herr Aksel Järn»,
då adressaten själv stavar sitt namn »Axel Jern». Vidare
bör man också söka undvika avstavning av tillnamn.
PROV Å BREVETS YTTRE FORM.
Vi meddela här ett skematiskt prov på en brevsidas yttre
anordning, jämväl med hänsyn till över- och underskrift:
Ort den — — —
Kanslirådet m. m.
Herr C. G. von Silfwerhielm.
Stockholm.
— — — — — — — — — — — — — — — — — —
— — — — — — — — — —
— — — — — — — — — — — — — — — — — —
— — — — — — — — —
Högaktningsfullt
Namn.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
