Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Svenskt ordförråd i begreppsklasser - 370. Djurskötsel - 371. Jordbruk - 372. Människa - 373. Mankön
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
370—373
Djurskötsel - Jordbruk - Män(ni)ska - Mankön
114
höns-bur (-gumma, -gård, -hus, -eri), fågelbur,
voljär, ank-damm (-hus, -gård), bi-avel (-bänk,
-gård, -hus, -kupa, -odlare, -odling, -skötsel,
-slag, -stock), yngelkaka, fisk-odling (-damm,
-sump), yngeldamm, akvarium;
tämj-ning (-barhet), djurtämjare, dress-yr
(-ör), trän-ing (-ering), falken-är (-erare),
ormtjusare, djurfäktning, djur-fångst
(-plå-gare, -plågeri), björngrop, djurgård, menageri;
djurskydd (-sförening), veterinär,
v. uppföda, (stall-)göda, (grön-, stall-)
fodra, stalla, (torr-)fodra, sörpa, valla, tjudra,
mjölka, förädla, kroasera, acklimatisera, slakta,
tämja, dressera, trän-a (-era), rykta, (skarp-)
sko, inrida, inköra, tränsa, betsla, (av-, på-)
sela, (på-)sadla, tumla sin häst, tygla, piaffera,
stocka bin.
a. välfödd, tam, tämjbar, tygelvan, oskodd,
osadlad, i vall.
371. Jordbruk; jordbrukare, åkerbruk (-are,
-sredskap), lantbruk (-are), hemmansbruk
(-are), gårdsbruk, lanthushållning, agrikultur
(-kemi), agronom, agronomi, odling, odlare,
bonde, kultur, hävd, nyplantering,
uppbruk-ning, lantman, agrar (-förbund, -hövding,
-politik), nybyggare;
åker (-teg, -täppa), gärde, matjord, mylla,
teg (-skifte), vång, Vret, lycka, (åker-)ren,
tunnland, skäppland, träd-e (-a), nyplog, linda,
fält, äng, hagmark, hårdvall (-shö), sidvall
(-shö), länderi, inrösning (-sjord), inägor,
sved (-jeland), (åker-)stubb, ut-jord (-ägor);
avrösnings j ord;
råg, vete, korn, ax, havre, havreåker,
(slö-)säd, säde, skaftsäd, utsäde, (matat)
sädesax. (gräs-, sädes-)brodd, ärtland, potatis;
dränering (stöt), (täck-)dike, dik-are (-ning),
gödning, gödsel, kompost, guano, märgling,
konstgödning, superfosfat, pudrett, (dyng-)
grep;
plöjning, kupering, plog, bill, rist,
ankarvagn, ned-plöjning (-myllning), ärjekrok, vält,
drill-harv (-kultur, -plog), (kedje-, klös-)
harv, sådd, sående, radsåning, såning (-sman),
beså-ende (-ning), tunnsåddhet;
skörd (-and), and (-tid), skörde-fest (-månad),
mejare, nedmejning, lie, orv, skära, äring,
(av-, in-)bärgning, (spill-)säd, slåtter, halm,
(häst-)räfsa, självavläggande räfsa,
självbindare, nek, kärve, skyl, rök, stackning,
hässj-a (-ning), ria, tröskverk, slaga, loge,
hästvandring, lokomobil, lada;
hö (-and, -bärgning),volmning, hävel, tjuga,
såte, humlegård, torv (-a, -mosse, -myr,
-täkt), (grus-)täkt;
hortikultur, blomsterodl-are (-ing), flörist,
florist (-ik), (blomster-, frukt-, handels-,
köks-, vinter-)trädgård, örtagård (-smästare),
kryddgård, rabatt, planta, gräv-ning (-are),
hacka, kratta, spad-e (-tag), skyffel, skovel,
spett, hark-a (-ning), växthus, orangeri,
drivbänk, drivhus, ymp (-kniv, -kvist, -vax),
ympning, pomolog (-i), blomster-handel
(-handlare, -flicka), frukt (-handel, -handlare,
-skörd, -träd), park, gräs-plan (-matta), allé,
aveny;
plantage, vin-odling (-gård, -kast);
skogshushållning, bestånd, skog (-ighet),
trädskola, avverkning, hygge.
v. odla, hävda, (upp-)bruka, röja, svedja,
(täck-)dika, dränera, märgla, gödsla, luckra,
ärja, upphacka, (ned-)plöja, kupa, ploga,,
harva, välta, nedmylla, mylla (sig), (be-,
ut-)så, skörda, (upp-)skära, hösta, slå, (ned-)
meja, räfsa, vända (hö), hässja, hatta sädes-1
skylar, kraka säd, ria, (av-, in-)bärga, såta,
stacka, volma, tröska, (för-)mala, hushålla,!
ligga i träde, träda;
plantera, sätta, gräva, spadvända, påta,
skyffla, skövla, hacka, rensa, kvista, störa
bönor, okulera, ympa, florera, kratta, harka,
inrösa, avverka, bläcka (träd).
a. agronomisk, agrarisk,
lantmannamäs-sig, lantlig, frukt- (odlings-)bar, myll-ig (-rik),
märglig, stenfri, sädesbärande, över-vuxen
(-växt), tunnsådd, nyplöjd, otröskad, själv- ,
bindande, skog-ig (-bevuxen, -beväxt, -rik),
pomologisk, floristisk, idyllisk, spadtals.
372. Män(ni)ska; män(ni)sko-ande (-barn), I
urmänniska, mänsklighet (-skänsla),
skapelsens herrar;
person (-age, -al, -alkännedom, -ifikation,
-lighet, -lighetsprincip), mikrokosm(os),
individ (-ualitet, -ualisering) personnamn,
original, (konstig) kropp, kotte, medmänniska,!
nästa, (jäm-)like, (levande) själ, ande, förnuft,
anda, inkarnation, kött och blod;
folk (-anda, -lighet, -lynne, -mängd, -slag, j
-stam, -stock, -vimmel), befolkning, nation
(-alitet), hop, mängd, massa, menige (gemene)
man, publik (-um), pöbel, generation, mans-1
ålder, släkt (-e, -led), ätt, familj;
human-isering (-ism, -ist), humanitet
(-sfrå-ga, -sskäl), civilis-ation (-ering), kultur (-behov,
-folk, -land, -liv, -människa, -språk, -stat),
sam-fund (-halle), stat, rike, republik,
kommun, korporation, världs-man (-dam, -barn),
(stora) världen, societet, kosmopolit (-ism),
världsborgare;
antropolog (-i), antropomorfism, etno-graf
(-grafi, -log, -logi), barbar, vilde, naturfolk.
v. humanisera, civilisera, individualisera,
personifiera.
a. (allmän-)mänsklig, förnuftig,
ande-kroppslig, human (-itär, -istisk), civilisatorisk,
(o-)civiliserad, kulturell, barbarisk,
etno-gra-fisk (-logisk), antropo-logisk (-morfistisk),
kosmopolitisk, nationell, medborgerlig, social,
folklig, världs-erfaren (-klok, -van),
individuell, en viss, (en) dödlig, person-ell
(-ifie-rad, -lig, -ligen). fl
373. Mankön; man (-dom, -domsbragd,
-domsprov, -domsrön, -folk, -häftighet,
-lighet, -nabragd, -nadat, -nakraft, -namod),
mans-dräkt (-fadder, -höjd, -kläder, -kvartett, I
-kör, -lem, -linjen, -person, -röst, -sidan), karl
(-akarl, -aktighet, -atag, -avulenhet, -slök,
-stil, -tycke), herre, gubb-e (-kräk, -stackare, j
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>