- Project Runeberg -  Brinkman och Tegnér. Ett vänskapsförhållande efter förtroliga bref /
15

(1906) [MARC] Author: Ewert Wrangel
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.



Konung Gustaf Adolf bevisade sitt förtroende för
Brinkman genom att, sedan Sverige efter Tilsitfreden
upphört att vara representeradt vid det preussiska hofvet,
utnämna honom till vår då viktigaste ministerpost, den i
lyondon. Där vistades Brinkman från slutet af 1808 till
början af 1810. De snart inträffade förändringarna i den
svenska styrelsen, med konungens afsättning, gjorde ju,
att Brinkmans verksamhet i London icke kunde blifva af
någon större betydelse. Vid hemkomsten kände han, att
han icke var eller kunde blifva någon persona grata hos
den nya regeringen. Under andra förhållanden skulle han
ju kunnat återvända som minister till Berlin, men där var
man ännu beroende af det franska inflytandet, och detta
hade ju i Brinkman haft en afgjord och förbittrad
motståndare. Han blef (titulär) kammarherre 1810 och
kommendör af Vasaorden 1815, men i den egentliga statstjänsten
användes han föga. Att nämna är blott, att han tidtals,
särskildt 1811 och 1813—1814 samt 1815,skötte
hofkanslers-ämbetet (för Wetterstedt) och blef ledamot af »allmänna
ärendernas beredning» 18x3 (till 1840), en plats, som dock
sällan medförde något egentligt arbete. Hos kronprinsen

— med hvilken han sammanträffat redan under
Pariser-vistelsen, och som han, jämte grefve v. Essen och
kammarherren grefve C. Löwenhjelm, sändes att möta i
Helsingborg och Köpenhamn, när Carl Johan först anlände
till Sverige — föll han ett par år senare i onåd i anledning
af en indiskretion rörande förhandlingarna om växelkursen

— en ömtålig fråga, där Carl Johan hade en besvärlig roll
(jfr H. G. Trolle-Wachtmeisters Anteckningar och minnen
II: 75—76). Under de senare åren närmade de sig åter
hvarandra, och Carl Johans stora egenskaper fingo i
Brinkman en varm och uppriktig beundrare. Denna beundran,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 16:47:28 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/brinktegn/0031.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free