Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
348
dern af dedikationen och för de välfortnade dikterna. »Hvem
skulle den vitterhetsälskare vara», utropar han, »jag vill
ej saga i Sverige, men i Europa, som ej skulle söka att
skaffa sig dessa dikter, som med tyskarnes djup af tanke
och känsla förena den franska ciseleringen och elegansen
och afrundningen i form, hvarförutan ingen poesi verkar
annorlunda än halft, och som är, om icke poesien själf,
likväl alltid dess kröningsdräkt, frän Homeros ner till Göthe.
Många af Tankebilderna i synnerhet måste jag anse som
mästerstycken.»
Den 3 mars 1843 skref Brinkman:
–-Aftonbladet yttrade för flere år sedan, att .
det ej kunde begripa hvarför jag blifvit invald i Sv. akad.,
om ej för mitt bokvurmeri och mina infall. Detta var ej
så illa sagdt, i synnerhet om med mina infall mentes mina
Tankebilder, ty dessa anser jag själf för kärnan i hela min
lilla samling, men våra fleste läsare åtnöja sig gärna med
den mera lättsmälta frukten och kasta bort kärnan. Nu
’ åter finner jag till min stora glädje, att ej blott du,
Franzén och Fredrika företrädesvis gilla dessa »Sinngedichte»,
som tyskarne ganska lyckligt kalla det grekiska
epigrammet, utan att de till och med gjort en oväntad lycka äfven
hos våra »sinniga» fruntimmer, bland hvilka friherrinnan
Rappe just öfver dem yttrat sig på ett för förf. högst
vänligt, smickrande sätt. Hvad mitt bokvurmeri beträffar, så
är det ganska sant, att det mycket bidragit till
konstriktigheten af versen och språket, ty sannolikt har ingen inom
akademien därmed gjort sig så mycket besvär och läst så
, outtröttligt allt, hvad nånsin blifvit skrifvet öfver svenskan
— för att ej nämna alla våra så kallade klassiska förfat-’
tare.–-Mina första tyska försök, utgifna ännu på
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
