Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 2
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
på
e
t
;
|
’
Al
2
4
Eb kg HA
je
Sgt etetr tar NR
44
tecken: Kaisu? Jag sitter och ser in på detta frå-
getecken, tills jag känner hans hand på min axel:
— Under trettio år vid Ishavet, säger han låg-
mält, har man god tid att fundera över ordet som
säger, att man inte ska kasta pärlor för svin.
Hur mycket gissar han sig egentligen till, den här
stora gamla lappmissionären? Han vrider allmänna
talesätt till personliga varningar. Jag blir plötsligt
åter uppbragt och ämnar resa borst, när någon tar
i dörrvredet och vi båda tvärt slitas ur våra stäm-
ningar.
Det är klockarn som kommer.
Han tassar in och vädrar som en grävling om-
kring sig. Med veckiga byxor, hårt tilldragna vid
vristerna, och en otymplig rock över sina spin-
kiga skuldror, står han plirande i dörren, Han bu-
gar sig inte, han tar inte ens av sig mössan, och
knacka har han aldrig lärt. En våg av klibbig för-
slagenhet kommer gungande över golvtiljorna
från honom, Den lilla manslingen i den stora roc-
ken, i vilken även hans käring kunde få rum, drar
nosen till ett krögarflin, Han öppnar munnen för
att säga något, när Rosbye plötsligt kommenderar:
— Av med mössan, karl!
Jag rycker till och klockarn rycker också till.
Hans arm gör en hastig, feg rörelse uppåt mössan
och hela hans ansikte blir med ens förändrat. Inom
mig själv äger ett jordskred rum, Min splittrade
sinnesstämning blir blixtsnabbt klar och fast. All
dunkel olust, som ögonblicket förut riktats mot
Rosbye, blir en samlad fientlighet mot klockarn.
Rosbye har dundrat ut vad jag själv ofta velat
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
