Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 4
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
80
vaksam i blicken, Öch därefter håller hon upp
tygstycket. Ett vitt tygstycke, En barnskjorta,
Jag blir långsamt röd under skäggstubben och
säger ingenting mer,
En barnskjorta. Inne i kammarn lutar jag hu-
vudet i händerna en stund, tills jag tvingar mig
att fortsätta min predikan, Men om någon timme
måste jag åter stiga upp och få frisk luft, jag hål-
der på att kvävas.
Just när jag fått fötterna i skidbindslena, ser jag
några lappar ränna uppför sluttningarna; en av
dem bär bössa, de övriga spjutstavar, Jag förstår
genast vad som är på färde: varg! Gripen av en
plötslig impuls, ropar jag an dem, springer in ef-
ter geväret och ränner ifatt dem, Jag ser, att de
äro föga trakterade av mitt sällskap, men bryr
mig inte därom, Tyst och snabbt ta vi oss upp
genom fjällskogen och jag behöver ingenting frå-
ga, jag vet redan vad som hänt: en vargflock har
skingrat renhjorden, drivit upp en del djur på
vidden och rivit dem, Hela dramat står tecknat i
snön,
Lapparna ränna fort och tyst, fyllda av raseri,
Stigningen är stark, vi svettas alla och jag hör
mitt hjärta dunka, Men jag har ingen svårighet
med att följa deras takt, jag är god skidlöpare
och bättre skytt än de flesta, Jaktivern sjuder allt
häftigare inom oss alla, farten blir allt skarpare,
och när vi hunnit upp i kalfjället svepa vi fram
genom motvinden som fyra hopkrupna skuggor.
Dagen är grå, men vargfjäten äro tydliga, och
plötsligt stå vi vid en riven ren,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
