Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 5
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
94
jag ljuger att jag är sjuk. Ibland befaller jag hen-
ne att hämta fram lärda verk ur mitt skåp. Och
mina brännvinsklara tankar skära skadeglatt tvärs
igenom deras enfaldiga premisser och idiotiska
postulat. Jag skrattar tyst, jag låter verket sjun-
ka ner på min mage och skrattar hjärtligt.
Och här på min förnedrings paradsäng finner
jag en sen timme den enkla nyckeln till framti-
den. Den heter inte arsenik, ty arsenik kräver
mod, Den heter pengar, Plötsligt ser jag den enda
utvägen och förundras över att inte förr ha upp-
täckt den. Ha inte de flesta bland mina ämbets-
bröder tagit vara på det jordiska? Kan man inte
köpa allt? Man kan köpa gamla predikningar och
unga kvinnosköten, äreställen, nådevedermälen.
Man kan köpa frihet, inte minst frihet. Varför har
jag föraktat dessa mina bröder, som knappt kom-
mit ur skalet förrän de lärt sig konsten att plocka
guldkorn i krävan och som i frid gå hädan i tro
på sin herre och frälsare Mammon? Trettio silver-
siklar bli lätt sextio, om man brukar sitt förnuft.
De fattiga hava vi alltid ibland oss och de fattiga
äro till för att låna av de rika mot ockerräntor.
Runt omkring mig ha ståndsgelikar och ämbets-
män insett denna djupa och sköna sanning. Bö-
terna äro till för sportlernas skull, tiondet för
halvpartens. Vigslar och barndop, konfirmationer,
nattvarder och begravningar — allt detta blänker
av silver, Ser jag inte dagligen hur de rika bli
allt rikare och de fattiga allt fattigare! Upp, psal-
tare och harpa att lovprisa denna visa världsord-
ning!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
