Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 6
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
UTAS LAT ARN ET Vr
111
gå över till honom, ty man säger, att han är illa
däran, Jag klär mig i prästdräkt och intalar mig,
att jag är den ädelmodige själasörjaren, Och dock
är det väl så, att jag bara vill övertyga mig om att
ryktet talar sant och med egna ögon njuta av hans
nederlag. Bättre är jag ju inte,
Han är sannerligen illa tilltygad. Han ligger
med huvudet omlindat och är vit om näsan, Han
blir storögd, när jag kliver in i hans prydliga kam-
mare, Jag ser vad som försiggår inom honom och
gör ingenting för att lätta hans belägenhet. Tvärt-
om, jag är så högvördig jag förmår, talar lång-
samt och allvarligt som till en döende och frågar
om det är något han har på hjärtat. Den lilla
manslingen ligger där, nu är han ur stånd att vär-
ja sig; jag säger:
— Hur kom det sig att Pekka gjorde detta?
Klockarn blinkar och fuktar munnen,
— Han ska på fästning, det ska jag bli man för!
mumlar han i vanmäktigt hämndbegär.
— Kanske han kände sig förorättad? fortsätter
jag.
Klockarn vrider bort ansiktet med en grimas.
Jag sitter tyst en stund och tänker på klockarns
alla offer; kanske snudda mina tankar också vid
andra ting, vid hans kvinnohistorier; jag vet inte.
— Ingen av oss vet när vår stund kommer, sä-
ger jag lågmält och grymt. Jag känner ett litet
samvetssting över mina ord, men förstår mannen i
sängen annat än hot?
Han tiger. Så mumlar han igen:
— Bara jag kommer på bena, så...
Sokrdslalal ler TR
ER DAT SA
Sr
Ca en ERE
ER
Y
RE RR RA ARMAR
SR
i
a
Hake Era
TZ be hr
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>