Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 7
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
7
Några veckor senare har jag utverkat tjänst-
ledighet och är på väg. På sista vårvinterföret
pinglar släden söderut efter älvstråket och med
varje mil jag fjärmar mig hemorten stiger min
glädje. Om några dagar är jag nere vid kusten;
här är våren i gång och havet öppet — tallatta,
tallatta! Gästgivarnas rapphönor bära mig stadigt
söderut, jag gläder mig som ett barn åt vägrenar-
nas och hagbackarnas späda grönska. Jag tänker:
sannerligen, jag sitter i en dödsskuggans dal! Här
är livet så mycket vänligare, så mycket bredare i
bringan; människornas ansikten äro inte hop-
tryckta, själarna inte heller. Eftersom jag under
denna resa bär våld på snålvargen och avhåller
mig från ståndsbrödernas boställen, kan jag obe-
hindrat samtala med människor, som inte gissa
mitt stånd bakom min bondska vadmal. Det är
mig nyttigt: jag hör många sanningar om mitt
stånd och de styrande. Det gnyr i folkdjupet efter
krigen och revolutionerna, en ny tid är på marsch
och allt starkare känner jag, att damoklessvärdet
hänger över oss, färdigt att falla. Folket, folket
håller på att resa sig och gripa efter framtiden för-
bi alla dem, som förvirrat trycka det på knä,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
