Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 7
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
134
fingret rakt ut, och ena benet är kastat över det
andra, så att det smala byxbenet stramar över va-
den och knäet,
— Låt då en skräddare sy dig en ny kostym,
Jag rodnar, Han har alltså skämts över min
klädsel i kväll. Han råder mig att taga vackra
kläder till hjälp för att få möjligheter att bedriva
vetenskapligt arbete, Jag bör gräva gångar fram
till lärosätet. Jag tiger och biter samman tänder-
na; så säger jag:
— Du är klok, Karl - August. Du är mycket
klok, :
Han småler mångtydigt,
— Man måste vara det, svarar han. Människor
ser mer till skenet än saken. Du anar inte vad
det kungliga stipendiet hjälpt mig.
— Men var det inte mycket arbete med att få
det? frågar jag med förstucken ironi,
— Naturligtvis, men det har lönat sig. Oss
emellan: om något år sitter jag antagligen i Sven-
ska Akademien,
— Ja, du är verkligen klok, Karl August.
Åter ler han, halvt smickrat, halvt skuldmed-
vetet.
— Och, vet du vad, Lasse, jag kan inte släppa
tanken på att vi båda ska sprida glans över vårt
namn,
Så naiv han är mitt i all sin klokhet, tänker jag.
— Ja, så får jag väl försöka vårda skenet och
förgylla min vadmal då, säger jag.
Han hör den ironiska undertonen, ty dum är
han inte, och genmäler med en viss hetta:
ta taEgda rt
ET rg eng
me
vv
LAR
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
