Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 8
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
141
ni själv, kära abbé, på »trollskott> och >dödingar»?
Och på bespisandet av de femtusen männen? Vi
är visserligen bara tre, men jag är hungrig för tre
tusen och skulle vilja tro på undret med bröden
och fiskarna just nu.
— Varför slår ni korstecken? frågar jag.
— Gamla vanan, ler Jean en smula generad.
— Finns det inte ett kanske bakom allt. Här
har vi en blomma. Vi kan bena upp hennes be-
ståndsdelar, nämna allt med formler. Men blom-
mans under kommer vi inte åt. Det är ju likadant
även med människan. Liv uppstår, liv går under;
vi studerar processen. Men alltings yttersta grund
och yttersta mål — där möter oss det stora kanske.
— Ni har verkligen rätt, abbé, nickar Maurice
eftertänksamt. Livets centrala ord är detta kanske.
— Nej! svarar jag. Livets centrala ord är detta,
inte kanske, Den troende människan pekar på
detta. Men detta griper utanför förnuftet. På
kristet språk kallas detta Gud.
Jean nickar i sin tur; jag är egendomligt upp-
hetsad,
— Jag kan inte inse, fortsätter jag, att jag av-
händer mig förnuftet genom att förutsätta något
bortom förnuftet; jag erkänner därmed bara min
mänskliga begränsning, Teoretiskt ser jag inget
hinder för bespisandet av fem tusen män med ett
par bröd och fiskar. Det ligger bara utanför min
personliga erfarenhet, Låt mig förresten berätta en
historia om kausalsammanhanget! En vinter kom
jag under skidfärd till en fjällgrotta. Jag såg ge-
nast, att jag funnit en lapsk offerplats. Där stod en
TR
NR
ENSE
3
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
